Riksbankens räntechock hotar både hushållen och samhällsekonomin utan att hindra inflationen. Att antalet löntagare med två jobb på ett år ökat med hela 20 procent är ett oroande tecken.
Energipriserna är på väg ner. Löneförväntningarna i den pågående avtalsrörelsen med krav på 4,4 procent är måttliga. Riksbanken själv tror på sjunkande inflation i sin februarirapport. Ändå kan det bli en fortsättning på de snabba och kraftiga räntehöjningarna.
För vanliga inkomsttagare väntar därmed ännu dystrare tider. Över två tredjedelar av svenskarnas bundna lån förfaller i år. »Bolånebomben« gör att kostnaderna för en familj med 5 miljoner i skulder stiger med närmare 90 000 kr om året efter skatteavdrag om räntan höjs från 1,5 till 4 procent, enligt en kalkyl från den statliga banken SBAB.
Många hushålls lösning blir att arbeta mer.
Siffror från SCB som tidningen Arbetet tagit fram visar att andelen med ett extrajobb ökat med hela 20 procent mellan november 2021 och samma månad 2022.
Mer än 300 000 personer, 159 000 män och 144 000 kvinnor arbetade två miljoner timmar på sitt extrajobb, en ökning med 26 procent vilket är en tydlig signal om kris.
Även detta växande utbud av arbetstimmar kommer att hålla tillbaka inflationen.
Räntehöjningar kan få svåra konsekvenser för både hushåll och samhällsekonomi, skriver LO:s chefsekonom Laura Hartman i SVD (11 mars). Räntan är ett ineffektivt vapen när inflationen kommer från krig och en importerad energikris:
“Istället för att riskera en ryckig penningpolitik borde Riksbanken avvakta utvecklingen i vår och analysera effekterna av de redan snabba och kraftiga räntehöjningarna.”
Många med små marginaler, ofta lågavlönade ser ett växande hot att behöva lämna hus och hem. Moderata finansminister Elisabeth Svantessons råd i SVT är att låntagarna talar med sin bank om amorteringspaus. Ett dåligt råd, eftersom räntehöjningar, enligt bankerna inte är ett giltigt skäl.
Regeringens svar på hushållens kris verkar helt fastlåst vid inflationsbekämpning, även om pengarna ändå räcker till stora energibidrag till människor med stora, energislukande hus. Istället behövs breda stöd till dem som kan och behöver konsumera och har knappa marginaler.
Det gäller exempelvis Asfaha och Zaid Semere. De arbetar som undersköterskor och bor i en trerummare i södra Stockholm tillsammans med sin dotter. För dem har räntan fyrdubblats. Deras inkomster förslår inte för de stora ökningarna.
– Vi använder redan besparingar, men hur länge det räcker vet jag inte, säger Asfaha i SVT.
Rommelie Zerrudo, ensamstående mamma som jobbar deltid på två olika assistansbolag, och ibland även extra åt ett tredje, väntar ivrigt på sin löneökning. Dubbla jobb suger musten ur kropp och själ och ökar risken för en rad sjukdomar. Rommelie, som är 42 år känner sig sliten.
Hushållen behöver höjda barnbidrag, höjda bostadsbidragen och höjda pensioner. Arbetslösheten ska bekämpas både med aktiva åtgärder och höjd a-kassa.
LO:s chefsekonom Laura Hartman har rätt i att både Riksbank och regering har ett alltför ensidigt fokus på inflationsbekämpning, och behöver ta ett större ansvar för tillväxt och sysselsättning.
Som LO-ekonomerna konstaterar knäcker Riksbanken helt i onödan pressade hushållsekonomier, krymper ekonomin och ökar arbetslösheten i Sverige.
Det är dålig krishantering när politiken i praktiken går ut på att göra folk arbetslösa.
Att ännu fler skaffar sig två jobb kan inte vara Sveriges enda svar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
