Prioritera barn och ungas kulturliv

debatt Barn och unga har förlorat kulturen under pandemin. När samhället öppnar måste Stockholms stad säkerställa att alla barn och unga kan ta del av kulturverksamheter, och man måste kompensera för kulturskulden som byggts upp, skriver Emilia Bjuggren (S), oppositionsborgarråd.

Redan innan pandemin har tillgången till kultur i staden minskat på grund av den grönblå majoritetens nedskärningspolitik. Direkt efter att de tillträtt stod det klart att kulturen sattes i baksätet, på sparlåga och långt ner på prioriteringslistan.

Verksamheterna har behövt dra ner på personal, öppettider och ambitionsnivå. Trösklar har höjts genom ökade avgifter och mindre uppsökande verksamhet. Kulturborgarrådet inledde sitt nya jobb med att ivrigt dela med sig av sina planer på att privatisera biblioteken och att Kulturhuset Stadsteatern skulle kunna finansieras av ”mecenater” – ett finare ord för folk med mycket pengar som kan tänka sig att stödja vissa verksamheter som de personligen gillar.

Tanken om en fri och öppen kultur för alla, oavsett plånbokens tjocklek, lades in i garderoben.

Nu har det gått över ett år sedan pandemin bröt ut. Under den här tiden har stadens museum, bibliotek och konst- och teaterscener ekat tomma eller i bästa fall haft mycket begränsade öppettider. Det är verksamheter som vanligtvis vimlar av människor och som många Stockholmare har erfarenhet och en vana av att ta del av. De medborgarna kommer med största sannolikhet att hitta tillbaka till kulturen när man öppna upp igen.

Kulturens tillgänglighet är dock fortfarande i hög grad en klassfråga. Det finns en stor risk att alla barn och unga med liten eller ingen erfarenhet alls av stadens bibliotek, museum och kulturliv förlorar kontakten med kulturen. Ett talande exempel på hur omfattande konsekvenserna har varit för barn och unga är att 500 000 färre barnböcker lånades ut under 2020 jämfört med föregående år. Det är en helt ofattbar siffra. Vad den betyder konkret, för barns läslust, nyfikenhet och läsförståelse vill man knappt tänka på.

Samtidigt har stadens museum, barnteatrar och andra kulturverksamheter riktade mot barn i hög grad varit stängda. Det innebär att tusentals barn i staden inte har fått möjligheten att gå på sin första teaterföreställning eller besöka ett museum för första gången. Vidare har kulturskolans uppsökande arbete i skolan och avgiftsfria verksamhet i syfte att nå fler barn och unga pausats.

Kulturen måste få ta plats i framsätet och staden måste satsa pengar på detta.

Hur allvarliga konsekvenserna av det förlorade kulturåret kommer att bli för stadens barn och unga är svårt att veta. Men det vi vet är att barnens tidiga år är avgörande för den språkliga utvecklingen och läskompetensen. Vi vet också att kultur och skapande för barn skapar mening och en förståelse för sin omvärld som är ovärderlig.

Nu måste staden säkerställa att alla delar av kulturen ges förutsättningar att kompensera för den kulturskuld som byggts upp när man väl kan starta upp igen. Särskilt angeläget är det att vi sänker trösklarna och skapar ingångar tillbaka till kulturen för stadens barn och unga. Kulturen måste få ta plats i framsätet och staden måste satsa pengar på detta.

Pandemin har drabbat kulturen hårt, och restriktioner och annat har varit nödvändiga. Men det kommer inte att bli bra när vi väl öppnar upp, om den kultursyn som tidigare präglat detta styre får vara vägledande i den öppningen.

För att det ska kunna ske räcker det inte med att återgå till det normala utan det krävs riktade satsningar och tydligt politiskt ledarskap. Därför föreslår vi:

1. Ökade öppettider för biblioteken och stärkta förutsättningar för riktade arbete mot barn och unga. För att fler barn och unga ska hitta tillbaka till läsandet måste den läsfrämjande programverksamheten för barn utökas rejält.
2. Ett utökat kulturstöd för det fria kulturlivet på 25 miljoner. Det fria kulturlivet måste ges förutsättningar att starta om med full kraft när smittspridningen tillåter det.
3. Sänkta avgifter för kulturskolan och ett stärkt uppsökande arbete. Trösklarna till kulturskolan måste sänkas för att nå de grupper som i lägre grad tar del av verksamheten.
4. Stärkt bemanning och ökade öppettider för Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Liljevalchs. När verksamheterna väl kan starta om är det viktigt att stadens museer står redo att ta emot sina besökare.

Emilia Bjuggren, oppositionsborgarråd (S), Stockholm