debatt Idag presenterades förslaget till nationell biblioteksstrategi av nationella samordnaren Erik Fichtelius. Uppdraget, som har handlat om att föreslå långsiktiga mål för att behålla och utveckla den allmänna biblioteksverksamheten i landet, kunde inte komma mer lägligt.
Medan samordnaren på nationell nivå redogör för målet om bibliotek för alla, visar Biblioteksbladets enkät att privatiseringar övervägs på flera håll i landet. En sådan utveckling riskerar att urholka bibliotekens demokratiuppdrag och motverka förslaget till den nationella strategin, skriver socialdemokratiska ledamöter från riksdagens kulturutskott.
Förslaget till den nationella strategin inleds med meningen ”Biblioteken tillhör folket”. Det är nämligen precis så det är tänkt. De ca 1120 folkbiblioteken med sina 63 miljoner besökare årligen, utgör bland de mest betrodda och uppskattade samhällsinstitutionerna vi har. Trots detta finns utmaningar som måste överbryggas.
Det gäller bland annat de ojämlika förutsättningarna och resurserna i landets kommuner, det stora behovet av kompetensförsörjning av bibliotekarier samt digitaliseringen som riskerar att göra biblioteken mindre relevanta om de inte lyckas svara mot den digitala efterfrågan. Att biblioteken inte lyckas nå ut till fler potentiella användare samt att skolor inte uppfyller skollagens krav på skolbiblioteksverksamhet är en annan utmaning. Regeringen gav därför Kungliga Biblioteket i uppdrag att utreda förslag till en nationell biblioteksstrategi. Syftet är att ta fram långsiktiga mål för kvalitetsutveckling som leder till att biblioteken och litteraturens ställning stärks samt att bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar förbättras.
I ett demokratiskt samhälle kan alla fritt ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att verka på egna villkor.
Utgångspunkten i det presenterade förslaget är målsättningen om demokrati. I ett demokratiskt samhälle kan alla fritt ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att verka på egna villkor. De allmänna biblioteken ska främja litteraturens ställning, intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Det kräver att biblioteken finns tillgängligt för alla. Förslaget till den nationella strategin fastslår dessutom att tillgången till bibliotek är väsentligt och en grund för bibliotekens legitimitet.
Folkbibliotekens samlingar och utbud av tjänster ska därför inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar. Just därför menar vi att det är angeläget att ifrågasätta privatiseringsambitionerna i de ca tjugotal kommuner som öppnat upp för frågan om biblioteksentreprenad. Det första man bör göra klart för sig är vad ett folkbibliotek är för någonting. Det är nämligen mer än en hänvisning till bibliotekslagen vid en eventuell upphandling.
Att besluta om att ge en entreprenör uppdraget att bedriva folkbibliotek bygger sällan på andra argument än lägre kostnad, flexibilitet, mindre detaljstyrning och innovationskraft. Genomförda biblioteksentreprenader har utvecklat ersättning efter prestation, ju fler utlån desto högre vinst. Detta går tvärs emot den nationella strategin som fastslår att bibliotekens huvudsakliga uppdrag allas rätt till informationsinhämtning och demokrati. Biblioteken ska därför genomföra aktiviteter bortom utlåning, exempelvis utveckla metoder för att nå de som idag inte känner till vad biblioteken har att erbjuda eller arbetet med att överbrygga de digitala klyftorna.
Det är välkommet att biblioteksstrategin lyfter förslag om hur statens roll kan förstärkas för att underlätta kommunernas arbete. Att den nationella biblioteksmyndigheten ska få tydligare uppdrag att stödja landets biblioteksväsende med infrastruktur, kompetens och forskningsstöd samt att det måste till fasta statliga anslag för biblioteksutveckling, är frågor vi kommer att arbeta vidare med. Förslaget om att inrätta ett oberoende fortbildningsinstitut för att vidareutbilda biblioteks- och informationsvetare ser vi positivt på liksom förslagen vad gäller bibliotek för nationella minoriteter och urfolk, mångspråkiga bibliotek och utvecklingen av digitala bibliotekstjänster.
I en tid av tillbakapressad demokrati i många delar av världen och en ökad polarisering i samhället krävs åtgärder för att stärka demokratin och dess institutioner. Låt det överordnade ändamålet med våra allmänna bibliotek fortsatt vara rätten till information och demokratin. Visionen måste vara ett bibliotek för alla.
Lawen Redar, Gruppledare (S), kulturutskottet
Hans Hoff, ledamot (S) kulturutskottet
Anna Wallentheim, ledamot (S) kulturutskottet
Åsa Karlsson, ledamot (S) kulturutskottet
Lars Mejern Larsson, ledamot (S) kulturutskottet
Azadeh Rojhan Gustafsson, ledamot (S) kulturutskottet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
