Söndagskrönikan Förra året röstade Oregon som första delstat i USA igenom en legalisering av svampar för terapibruk. Investerare öser nu pengar över satsningar på psykedelisk forskning, skriver Jonas Cullberg.
Psykoterapeuten Alissa Bazinet intresserade sig för effekten av psykedeliska droger när hon dansade på technofester i Seattle på 1990-talet. Snart kommer psilocybin – den aktiva substansen i hallucinogena svampar – vara del av behandlingen på hennes mottagning. ”Människor som lider av depression har en tendens att låta hjärnan gå på autopilot, med ältande och negativa tankemönster”, säger hon när vi ses på hennes kontor med panoramafönster ut mot ett gråregnigt Portland, Oregon. ”Psilocybin liksom spränger bort det där och öppnar upp för ett nytt sätt att se på saker. Man får en paus från autopiloten”.
Även Alissa Bazinets terapeutkollega Brian Hannah, som hon delar klinik med, har ett långvarigt intresse för psykedelisk terapi. ”För fem år sedan var jag livrädd för att prata med folk om det här. Det sågs som suspekt, men nu är till och med min mamma nyfiken”, berättar Bran Hannah. ”Det är bisarrt hur snabbt det har gått”.
Förra året röstade Oregon som första delstat i USA igenom en legalisering av psykedeliska svampar för terapibruk. Lovande studier har visat att psilocybin kan vara en effektiv behandling mot svår depression, drogberoende och ångest i livets slutskede. Legaliseringen börjar gälla i början av nästa år, och nu arbetar en grupp tripp-byråkrater som tillsatts av delstaten med regelverket för hur det ska gå till. Det kommer inte vara möjligt att köpa psykedelisk svamp lagligt i butiker. I stället ska patienter kunna ta en dos psilocybin och lotsas genom upplevelsen av en terapeut under kontrollerade former i godkända lokaler.
I större delen av USA är svamparna fortfarande olagliga. Men kanske inte så länge till.
I Portland syns andra droger i högre grad än psilocybin i stadsbilden, framförallt i form av cannabisbutiker och metamfetaminmissbrukares tältläger på trottoarerna. Men i skymundan förbereder sig psilocybin-entreprenörer för att etablera sig här efter årsskiftet. Det holländska företaget Synthesis, som arrangerar psilocybin-retreats i Amsterdam till en kostnad av 5000 dollar för en femdagarsupplevelse, planerar att expandera till Oregon, liksom Silo Wellness, en av världens största tillverkare av psilocybin.
I större delen av USA är svamparna fortfarande olagliga. Men kanske inte så länge till. Flera delstater, däribland Kalifornien, undersöker möjligheten att följa Oregons exempel. Investerare öser pengar över satsningar på psykedelisk forskning i Oregon och på elituniversitet runt om i landet.
Även vissa republikaner, en grupp som historiskt varit skeptisk till uppmjukade narkotikalagar, har ryckts med. Texas tidigare guvernör Rick Perry hänvisade till de höga självmordstalen bland krigsveteraner när han förklarade sitt stöd för ett förslag om att starta en studie för psilocybin-behandlng av posttraumatiskt stressyndrom i delstaten.
I den psykedeliska världen har batiktröjor och dreadlocks fått sällskap av chinos och button-down-skjortor. Wall Street pumpar in miljarder dollar i fältet. På Reddit-forumet Shroom Stocks hjälper aktieinvesterare varandra att navigera den nya svampekonomin. Peter Thiel, Silicon Valley-miljardär och tidigare rådgivare till Donald Trump, har gjort stora investeringar i Compass Pathways, ett brittiskt företag som till den gamla skolans svampentusiasters förskräckelse tagit patent på en syntetisk form av psilocybin och dessutom försökt ta patent på hela upplägget för hur den psykedeliska terapimiljön brukar se ut, som att rummet ska ha ”ett icke-kliniskt utseende”, vara ”dekorerat med dämpade färger” och ”ha mjuka möbler”.
Alissa Bazinet är bekymrad över vad hon kallar en guldrushmentalitet. ”Det är ett plötsligt inflöde av pengar och det blir en drivkraft för många människor att starta kliniker av fel anledning”, säger hon. En del forskare som förespråkar psykedelisk terapi oroas över att legaliseringsutvecklingen går för snabbt och att det kan leda till en backlash.
Men folk verkar redo att pröva något nytt, kanske vad som helst vid det här laget. Efter två års pandemi, två decenniers opioidkris, politiskt kaos och en allt tätare domedagsstämning är de extremt polariserade amerikanerna åtminstone överens om en sak: att de mår uselt.
Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
