debatt Utmattningssyndrom och depression är inte bara förenade med ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter, utan också med plågsam nedsättning av koncentration, närminne och inlärningsförmåga. Moderaternas förslag om kortad sjuksrivningstid för »lättare psykiatriska diagnoser« får insatta att haja till, skriver Anna Liljerot, specialist i psykiatri, Stockholm.
Vid ett seminarium under Almedalsveckan lade riksdagsledamot Johan Forsell (M) fram Moderaternas förslag om förändringar av sjukförsäkringen.
Att man vill återinföra sin tidigare reform med bortre tidsgräns för sjukpenning är väntat, trots att det är omdiskuterat huruvida reformen ens fick effekt avseende återgång i arbete.
Mer överraskande är Moderaternas förslag angående »lättare psykiatriska diagnoser«, med vilket man bland annat avser depression och utmattningssyndrom. För dessa tillstånd anser man tidsgränsen bör kortas för en första prövning av rätt till sjukpenning i relation till andra arbeten.
»Lättare psykiatriska tillstånd«? Där hajar den som är insatt i frågan, som yrkesverksam, anhörig eller drabbad, till. Både utmattningssyndrom och depression är inte bara förenade med ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter, utan också med plågsam nedsättning av koncentration, närminne och inlärningsförmåga.
- Att läsa rubrikerna i tidningen kan vara lika tungt som att läsa två kapitel i en roman. Att skriva inköpslista kan ta en halvtimme, eller vara helt oöverstigligt.
- Att lämna huset kan kräva en kraftansträngning som leder till en sömnlös natt. Det är också tillstånd med långsamt tillfrisknande och lång återhämtningstid.
I Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsens* hjälpmedel för sjukskrivande läkare, står att vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, vilket är snarare regel än undantag, kan tiden för heltidssjukskrivning vara upp till ett år eller mer.
Att under de omständigheterna börja ett nytt arbete, oavsett kravnivå, är för de flesta en enorm ansträngning och mycket energikrävande. Energi som skulle behövas för att skapa hälsofrämjande levnadsvanor, klara av psykologisk behandling, eller bara lyckas gå ut på promenad.
Även arbeten med låga krav kräver inlärning av arbetsuppgifter, hur varorna ska ställas i hyllan i mataffären, eller hur biljetten ska stämplas i spärren. Ett arbete är inte heller bara arbetsuppgifterna, utan också den sociala kontexten, där energiåtgången för att lära känna nya arbetskamrater är stor även för den friska.
Lägg också till bilden att de yrkesgrupper som ofta anses ha arbetsförmåga inom annat arbete är akademikeryrken med lång utbildning. Inom den gruppen hittar vi många kontaktyrken, som lärare, läkare, socionomer – grupper som löper hög risk för utmattningssyndrom. Flera av dem är dessutom bristyrken med samhällsbärande ansvar.
I socialförsäkringsrapport 2016:7 finns siffror som stödjer samband mellan väntetid till vårdcentral och länets sjuktal. Ju längre väntetid, desto högre sjuktal för länet. Allmänläkare är också en yrkesgrupp med hög frekvens av sjukskrivning för utmattningssyndrom.
Utöver detta kastas långa och kostsamma utbildningar i sjön i ivern att få så många som möjligt tillbaka i arbete så fort som möjligt. Ett samhällsekonomiskt resursslöseri helt i paritet med NKS.
Redan vid dagens gräns på 180 dagar sker det att en allmänläkare sjukskriven på halvtid för utmattning får indragen sjukpenning om hen inte väljer att byta sin halvtid på vårdcentralen mot ett arbete som anses ha lägre krav på kognitiv förmåga.
En halv läkare mindre på vårdcentralen innebär förlängda väntetider till läkarbesök, och i sin tur alltså en ökad risk för ökande sjuktal på gruppnivå. Utöver detta kastas långa och kostsamma utbildningar i sjön i ivern att få så många som möjligt tillbaka i arbete så fort som möjligt. Ett samhällsekonomiskt resursslöseri helt i paritet med NKS.
Jag vill hoppas och tro att man från Moderaternas håll kan ha ödmjukheten att se över konsekvenserna av sitt förslag. Det andra förslaget som framkom i debatten var ju så hoppingivande. Att arbetsgivare med höga sjuktal ska åläggas särskild kontroll.
Enligt **SLSOs läkarförenings rapport från 2017 hade Stockholms landstingsanställda kvinnliga specialister i allmänmedicin 23,1 sjukdagar per år, och kvinnliga specialister i psykiatri 28,1. Detta i jämförelse med riksgenomsnittet på 14,1 för kvinnor i Sverige 2017.
Ett guldläge för Stockholmsmoderaterna att föregå med gott exempel och sopa rent framför egen dörr.
Med lika delar hopp och oro inför framtiden
Anna Liljerot, specialist i psykiatri, Stockholm
**Fotnot: SLOs läkarförening är en sektion av Stockholms läkarförening
*Korrigerad den 6 juli 1143.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
