Ledare Till skillnad från i många andra länder har både SVT och SR ett högt och stigande förtroende. Men raset för BBC i Storbritannien visar att inga segrar kan tas för givna.
Efter valet är det dags att fatta beslut om ett nytt sändningstillstånd och ny medelstilldelning för public service. M, SD och KD vill se regleringar och neddragningar och ett avsmalnat uppdrag.
Moderaterna kräver dessutom ständiga årliga besparingar och ser »ett behov av att stärka förhandsprövningen av nya stora satsningar» för att inte störa de kommersiella kanalernas satsningar. De vill ha revisorer som förhandsprövar inför anslagsbeslut. Detta just när Ukrainakriget och pandemin visar att behovet av opartisk och oberoende radio och teve i allmänhetens tjänst är större än någonsin.
Tonen har hårdnat mot public service den senaste mandatperioden. Högern tycker kanalerna lutar åt vänster och att public service stjäl intäkter från medier som tar betalt.
Här har förtroendet för public service ökat den senaste 5-årsperioden
Vänstern ser en anpasslighet till högerns agenda, i val av frågor och intervjupersoner.
Men ingetdera stämmer:
Public service konkurrerar inte med betalmedia (som dagstidningar) utan hotet mot traditionella medier kommer från strömningstjänster, visar forskning från Nordicom vid Göteborgs universitet.
Forskningen kan inte heller se någon systematisk politisk slagsida varken åt höger eller vänster i valbevakning eller politisk rapportering. Gynnande och missgynnande förekommer, men skiftar.
Det högeroppositionen vill har redan provats, på BBC, själva ursprunget för public service, med förödande resultat. Kraftiga besparingar, ingrepp och politisering av styrelsen, via Boris Johnson, har fått förtroendet att rasa. Den senaste femårsperioden har det minskat från 75 till 55 procent, visar en ny mätning som tidningen Journalisten rapporterar om.
Detta till skillnad mot Sverige. Där har tvärtom förtroendet för public service ökat den senaste femårsperioden (från 71 till 76 procent). En utveckling på tvärs emot i stort sett alla jämförbara länder. Det höga förtroendet bekräftas även av årets Förtroendebarometer, liksom årets SOM-undersökning samt en färsk forskningssammanställning från Nordicom vid Göteborgs universitet.
En del kritik är dock berättigad. Allvarliga utgivarmissar och slarv med it-säkerheten måste upp i ljuset och rättas till, också för att de tre bolagen ingår i totalförsvaret. Reaktionerna från ansvariga på de avslöjanden som gjorts, av bland annat DN, håller inte publicservicekvalitet. För att uttrycka sig försiktigt. Personalavdelningens löjeväckande sökande efter en Enterprise agil coach till SR är ett av flera exempel på självmål.
Så visst har public service repor i lacken. Men i det stora hela är det en väldigt väl fungerande maskin som levererar journalistik i högsta klass årets alla dagar och där andelen som har »uttalat lågt förtroende« för SVT är futtiga 8 procent.
De flesta, inkluderat SD-väljare, tycker att uppdraget ska ge både nyheter, fördjupning, kultur och underhållning.
Som Göteborgsforskarna sammanfattar så mår demokratin bra av public service.
Och Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar har rätt när hon skriver i AiP att det aldrig varit »viktigare med medieaktörer i allmänhetens tjänst som är partipolitiskt och kommersiellt oberoende, som når ut till alla, har hög legitimitet hos allmänheten och som har starka resurser genom en stabil finansiering». Regeln att inte försöka laga det som redan fungerar gäller även SR och SVT. Men inga segrar kan tas för givna. Det som hänt med BBC kan även ske i Sverige, beroende på hur det går i höstens val.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
