LEDARE Valrörelsens sista stapplande veckor möts med ljumt intresse i många av EU:s medlemsländer. Samtidigt pågår en frenetisk och omfattande desinformationskampanj för att påverka utgången.
I rapporten ”Contactless Actions Against The Enemy”, publicerad av säkerhetsföretaget Safeguard Cyber, klarnar en bild där botar, troll och individer som kan spåras till Ryssland planterar falsk information för att splittra den europeiska väljarkåren och spä på sociala konflikter. Uppskattningsvis handlar det om 6 700 aktörer som som når uppemot 241 miljoner européer.
De senaste åren har den ryska statens strategi dessutom utökats till ett slags allians med högernationalistiska och främlingsfientliga partier i Europa. Hemsidor och inlägg på sociala medier visar på överlappande retorik, med närapå identiska formuleringar, mellan Kreml och högerextrema aktivister.
Det tydligaste exemplet är partiet Alternativ för Tyskland, som fått både finansiell och praktisk hjälp från ryska intressen. ”Afd välkomnar Kremls antiliberala, antieuropeiska och homofobiska idéer. [..] Partiet har tagit emot generösa donationer i form av valplakat och kampanjtidningar med Afd:s främlingsfientliga budskap”, skriver tidningen The Conversation.
Armkroken mellan Moskva och den europiska ytterhögern hotar valet till Europaparlamentet, men kastar också ljus över ett större problem för demokratin.
Armkroken mellan Moskva och den europiska ytterhögern hotar valet till Europaparlamentet
Metoderna som används lånar drag från den sovjetiska underrättelsetjänstens verktygslåda under kalla kriget. Den konspiratoriska verklighetskulissen delar dramaturgi med KGB:s ”Operation Infektion” under åttiotalet, där tidningar, rapporter och nätverk användes för att sprida bilden att den amerikanska regeringen medvetet uppfunnit immunviruset hiv.
Strategin känns igen.
Men den här gången säkras Rysslands hegemoniska och geopolitiska doktrin med hjälp av nationalistiska och högerextrema intressen. Då liksom nu fungerar illusionen.
Hittills har den massiv framstöten mot den europeiska väljarkåren mötts med tystnad från regeringar och folkvalda. Företagen som äger och driver de digitala plattformarna har, sent och yrvaket, börjat agera. De senaste åren har Facebook anställt tusentals för att stänga konton som kan kopplas till desinformation. Inför valet till Europaparlamentet öppnades ett kontor i Dublin.
Men insatserna har långtifrån varit tillräckliga. Dessutom vore det både naivt och farligt att förlita sig till sociala medier-jättarnas välvilja. För även om Facebook eller Twitter sanerar och blockerar bland informationskrigets agenter kvarstår grundproblemet: artilleriet av lögner, halvsanningar och splittrande retorik gröper ur själva det demokratiska samtalet.
Brygden av desinformation och främlingsfientlighet angår nämligen unionen som helhet. Historien visar, med isande tydlighet, hur skakigt politiskt förtroende och social splittring är en potentiellt explosiv kombination.
Svaret måste vara medier och civilsamhällen som visar motståndskraft och river det rysk-nationalistiska kulissbygget. Samtidigt måste EU och dess medlemsländer formulera säkerhets- och försvarspolitiska strategier för att möta hotet. Både nationellt och överstatligt.
Annars riskerar vi ett Europa där mörkerkrafternas gestalter tar sig långt in i maktens viktigaste rum och skapar, med Nikolaj Gogols ord, ”hela världens perfekta lögn”.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
