ledare Pandemin slår hårt mot landets folkhögskolor, som nu larmar om att de kan tvingas till stora försämringar. Det skulle innebära en kulturslakt, och därmed en gigantisk kapitalförstöring.
Varje år får tiotusentals människor en andra chans på en folkhögskola. Folkhögskolorna är både fria och frivilliga, de utgör en helt egen skolform som varken är akademi eller strömlinjeformad yrkesutbildning. Med rötter i en 150-årig folkbildningstradition har folkhögskolorna tagit på sig vad som kan beskrivas som ett dubbelt demokratiskt uppdrag.
Ett uppdrag handlar om att demokratisera själva tillgången till utbildning, att minska utbildningsklyftorna. Även den som inte lyckats ta sig igenom gymnasiet är som vuxen välkommen till folkhögskolan. När tillgången till bildning demokratiseras får fler kunskaper att kunna påverka både sitt eget liv – och samhället i stort. Det andra uppdraget är att utforma själva undervisningen på ett demokratiskt sätt. Genom att folkhögskolorna bygger på deltagarinflytande och samarbete skapar de och upprätthåller ett demokratiskt förhållningssätt, som ger människor som får ta del av folkbildningen större möjligheter att vara aktiva och ansvarstagande medborgare.
De allra flesta av Sveriges 154 folkhögskolor är rörelseägda. 112 folkhögskolor runt om i landet drivs av föreningar, folkrörelser och stiftelser, som studieförbund och samfund. 17 av de rörelsedrivna folkhögskolorna har anknytning till arbetarrörelsen, som Viskadalens folkhögskola, Runö och Brunnsvik.
Att gå på folkhögskola kan vara enda chansen att kunna fokusera på att plugga, och komma vidare.
Det är på sådana skolor som en 23-årig nybliven ordförande för fackklubben på Cloetta i Linköping kan gå en femveckors bolagsstyrelseutbildning, som Eva Guovelin gjorde. Eva Guovelin blev med tiden Livsmedelsarbetarförbundets första kvinnliga ordförande, och dit hade hon inte kommit utan mängder av fackliga utbildningar på olika folkhögskolor. För henne har arbetarrörelsens folkhögskolors utbildningar varit A och O, berättar hon i rapporten Folkhögskolornas betydelse för arbetarrörelsen och demokratin.
I rapporten varnar Eva Guovelin för att det demokratiska samhället hotas när fackens organisationsgrad sjunker och allt färre går fackliga utbildningar. ”Det demokratiska samhället är ingen självklarhet”, säger hon, ”insikten om att fackföreningsrörelsen och folkhögskolorna har utgjort den stora demokratiskolan i Sverige är alldeles för låg både hos samhället i stort och hos politiker”.
Folkhögskolorna är en omistlig del av Bildningssverige. Inte minst för dem som inte kom till sin rätt på högstadiet och gymnasiet. Att tillbringa ett år på folkhögskola är för många chansen till en livsavgörande omstart. Många av folkhögskolorna är internat, och inte sällan är det en del av det som gör skolorna så framgångsrika i att ge människor en andra chans. De erbjuder möjligheten att bo någon annanstans ett tag, att komma bort och byta miljö, byta bana. Att gå på folkhögskola kan vara enda chansen att kunna fokusera på att plugga, och komma vidare.
Men det är dyrt att underhålla elevrum och korridorer, och även i vanliga fall går de flesta rörelseägda folkhögskolor med förlust. De täcker upp genom att hyra ut till konferenser och möten. Under coronapandemin har den verksamheten nästan helt försvunnit, och de rörelseägda folkhögskolorna larmade redan i höstas om läget var allvarligt. Till skillnad från många andra sektorer som drabbats hårt av pandemin har folkhögskolorna inte fått något krispaket, och de fick inte den kompensation de hoppats på i höstbudgeten, och nu börjar läget bli ohållbart. Om inget gör kommer många skolor att behöva lägga ner sina internat, larmar Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO.
Det skulle vara en kulturslakt, och en gigantisk kapitalförstöring. För samhället kommer ju att komma ut på andra sidan pandemin, och behovet av både utbildning och bildning kommer att vara stort.
Det skulle också vara ännu en smärtsam illustration av den absurda svenska utbildningspolitiken. Politiker tävlar i att ge vinstdrivna friskolor generösa lokalsubventioner, samtidigt som ideella folkhögskolor tvingas lägga ner. Vi öser skattepengar över skolor som skummar grädden och riktar sig till dom som redan har bäst förutsättningar, samtidigt som folkbildningen förblöder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
