debatt Om det är politikens ambition att sänka bostadspriserna och bromsa hushållens skuldsättning finns det riktiga, redan kända, åtgärder på bostadsmarknaden som kan genomföras. Däremot behövs inga snedvridande kreditregleringar av utlåningen till privatpersoner, skriver Rickard Eriksson och Björn Olsson från Svenska Bankföreningen.
Just nu prövas förtroendet för bankerna, men avgörande för jobb och välfärd är att Sveriges finansiella system kan hantera nästa globala finansiella kris. Vi har därför i tidskriften Ekonomisk Debatts senaste nummer gått igenom hur bankregleringen utvecklats efter finanskrisen. Vi finner att regelverket har lett till mer välkapitaliserade banker, som också står starka både jämfört med hur det såg ut före finanskrisen och vid en internationell jämförelse.
Uppkapitaliseringen av bankerna och nya regler gör att det är aktie- och obligationsägare som får betala om en bank får problem. Risken för att skattebetalarna skulle behöva betala in kapital till bankerna i en framtida kris är numera mycket liten. Internationellt utmärker sig det svenska banksystemet som det förmodligen bäst kapitaliserade och mest stabila i EU. Den europeiska bankmyndigheten genomför regelbundet simuleringar, s.k. stresstest, av hur banker skulle klara en djup ekonomisk kris. I det senaste stresstestet kom de svenska storbankerna ut bäst i Europa – trots att scenariot innebar en närmast dubbelt så kraftig ekonomisk nedgång i Sverige som för genomsnittet i EU.
Bankerna håller så mycket extra kapital att de kan hantera minst en dubbelt så stor bolånekris som 90-talskrisen.
Bankernas stora exponering mot bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning lyfts ofta fram som särskilda riskmoment. Stora exponeringar medför alltid särskilda risker och av det skälet har riskviktsgolvet för bolån både införts och höjts sedan finanskrisen. Bankerna håller därför så mycket extra kapital att de kan hantera minst en dubbelt så stor bolånekris som 90-talskrisen.
I vår artikel i Ekonomisk Debatt gör vi en fördelningsanalys av kapitalkraven på bolån. Vår analys visar att kostnaderna för kapitalkraven är förhållandevis jämnt fördelade över såväl inkomstgrupper som familjetyper och geografisk hemvist. Tyngdpunkten i kostnaden ligger på inkomstgrupper i mitten, där vanliga yrken är sjuksköterskor, grundskolelärare och elektriker.
De senaste åren har fokus för de finansiella regleringarna flyttats från att säkra upp banksystemets stabilitet till att bromsa hushållens skuldsättning och bostadspriserna. Det tydligaste exemplet på det är det skärpta amorteringskravet som infördes för ett år sedan. Det drabbar främst unga som är på väg att ta sig in på bostadsmarknaden, äldre och nyskilda med barn. Konsekvensen blir fördjupade klyftor när låntagare med lägre inkomster som bor i städer med höga bostadspriser får det svårare att finansiera sitt boende. Statliga SBAB visar i en analys att en 40-årig tvåbarnsmamma med medianinkomst inte kan köpa en trea i någon av Sveriges 20 största kommuner. Det kan jämföras med kostnaderna för kapitalkraven som i stort sett drabbar alla låntagare lika.
Om det framgent är politikens ambition att sänka bostadspriserna och bromsa hushållens skuldsättning finns det dock strukturellt riktiga åtgärder på bostadsmarknaden som skulle kunna genomföras. Dessa åtgärder är välkända: varaktig god tillgång till planlagd mark, harmonisering och standardisering mot nationella, snarare än kommunala, byggregler, förändrad beskattning av fastigheter samt begränsning av ränteavdrag. Det är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv en dålig kombination att inte beskatta intäkterna från ägt boende full ut, samtidigt som räntekostnaderna är fullt ut avdragsgilla. I praktiken innebär det en subvention som snedvrider priserna. Dessutom är det skev fördelningspolitik.
Det är svårt att se det rationella i att gå vidare med fler snedvridande kreditregleringar av utlåningen till privatpersoner, när det finns strukturella åtgärder som kan lösa grundproblemen. En Alvedon lagar inte ett brutet ben.
Rickard Eriksson
Docent i nationalekonomi och analytiker på Svenska Bankföreningen
Björn Olsson
Master i nationalekonomi och rådgivare på Svenska Bankföreningen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
