Är det värt att fler blir arbetslösa för att få ned priset på uteluncher?
”Inflationen stiger igen!”, ”Inflationen oförändrat hög!”, ”Inflationen oförändrad – stiger inte som väntat”, ja det var nog lätt för gemene person att bli förvirrad över push-notiserna som följde på oktobersiffran för inflationen. Låt oss reda ut saken.
SCB mäter inflationen i årstakt, vilket innebär att de jämför priserna i år med priserna samma månad förra året. Skillnaden utgör prisökningstakten – inflationen. Det betyder att om det hände saker för 12 månader sedan som av någon anledning tryckte upp eller ned priserna, kan det få stor effekt på inflationen i dag. Till exempel: oktober 2022 hade lägre elpriser tack vare milt väder jämfört med andra extrema månader 2022.
Risken är att Riksbanken stirrar sig blind på decimaler istället för att se till den breda bilden.
Samtidigt har elnätsbolagen höjt sina avgifter i oktober i år. Det gör att just denna jämförelsemånad bidrar inte elpriserna lika positivt till att sänka inflationen som de till exempel gjorde föregående månad.
Nedgången i inflationen motverkas förutom den mindre skillnaden i elpris av högre räntor. Boendekostnaderna, där el och ränta ingår, var den kategori som ökade mest i pris mellan september och oktober. Det gör att det blir desto tydligare att det är Riksbankens räntehöjningar som tynger hushållens ekonomi – och inflationen de är satta att bekämpa – allra mest. Riksbanken rår dock inte på elpriser eller globala leveranskedjor och kritiken växer mot myndighetens unika oberoende ställning och effektivt räntevapnet egentligen är mot en utbudsdriven inflation.
Inflationen mätt som KPI var i oktober var oförändrad på 6,5 procent. Nästan en tredjedel var högre räntor. Tas effekten av räntan bort landar KPIF på 4,2 procent, vilket var ett litet skutt uppåt jämfört med föregående månad och fortfarande över Riksbankens mål på 2 procent.
Däremot var det många prognosmakare som hade förväntat sig en högre KPIF-siffra och kärninflationen, alltså den kategori där både ränta och energipriser är borträknade, sjönk mer än förväntat till 6,1 procent. Därav blandar och ger oktobersiffrorna för inflationen, vilket kan förklara de något motstridiga rubrikerna i medierna.
Enligt beräkningar från IMF tar det ungefär två år innan en utbudschock som den pandemin och kriget i Ukraina skapade får fullt genomslag på priserna. Sist ut är tjänstepriserna, som restaurangbesök och resor, och dessa prisökningar brottas vi också med nu. Men dyrare uteluncher är inte lika allvarligt som till exempel högre livsmedel- eller transportkostnader, som folk inte kan avstå på samma sätt.
Förutsättningarna för att räntan som ett minimum inte höjs nästa vecka ser åtminstone ljusare ut givet att oktobersiffrorna trots allt överraskade positivt. Dessutom har den amerikanska centralbanken slutat höja sin ränta. Men risken är att Riksbanken stirrar sig blind på decimaler istället för att se till den breda bilden.
Sverige är i lågkonjunktur, bostadsbyggandet har stannat av helt och arbetslösheten ökar. Det skapar större samhällsproblem än inflationstakten just nu. De svenska hushållens räntekänslighet givet Sveriges höga privata skuldsättning och den stora andelen rörliga räntor talar för att Riksbanken redan tagit i för mycket. Riksbanken borde därför inleda en räntesänkningsbana och finanspolitiken måste hämta upp de negativa effekterna av Riksbankens snabba räntehöjningar innan svensk ekonomi hamnar i fritt fall.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
