Nomineringen är långt ifrån avgjord när Demokraterna håller sin första presidentvalsdebatt. Detta bör du hålla utkik efter ikväll, skriver Rasmus Lenefors.
”Jag är säker på att Hillary Clinton kommer att ställa upp igen. Och hon kommer att bli partiets kandidat. Det har Demokraternas etablissemang redan bestämt.”
Den här profetian kom från Atul, en arkitekt från New York som jag knackade dörr tillsammans med i Obamakampanjen, i ett propert villakvarter i Pennsylvania. Även om 2012 års presidentval fortfarande var nära två månader bort småpratade vi mellan väljarsamtalen om valet 2016.
Tre år senare kan vi konstatera ett par saker. Att förutspå att Clinton skulle kandidera igen var redan då en lågoddsare. Stämpeln som etablissemangets kandidat är svår, för att inte säga omöjlig, att tvätta bort.
Men Atuls, och många andras, övertygelse om att Clinton kommer att bli partiets kandidat är i gungning. En utdragen mejlhärva och en passionerad och värderingdriven motståndare har inneburit att hennes ledning i opinionen på nytt har ätits upp av idealisternas kandidat. För åtta år sedan hette han Barack Obama, nu heter han Bernie Sanders.
Även om det ska noteras att Clintons övertag fortfarande är stort (i RealClearPolitics senaste sammanvägning leder hon med 16 procent över Sanders, vilket kan jämföras med att Trumps ledning bland Republikanerna är cirka 5 procent), så har Clintons försprång successivt krympt.
När Demokraterna ikväll håller sin första presidentvalsdebatt är nomineringen därför allt annat än avgjord. Här är tre saker att hålla utkik efter i kvällens debatt:
Tonen mellan Clinton och Sanders
En av Hillary Clintons viktigaste uppgifter är att framstå som sympatisk. Bernie Sanders ståtar med att han aldrig ägnar sig åt personangrepp. Clinton behöver entusiasmera Demokraternas gräsrötter. Sanders är i behov av att vinna de som föredrar Clintons regeringsduglighet. Det finns med andra ord mycket som talar för en trevligare ton ikväll än när Donald Trump är inbjuden.
Samtidigt är de två första, och oproportionerligt viktiga, primärvalen i Iowa och New Hampshire bara månader bort, och i dessa mäter Sanders jämnt (Iowa) respektive leder (New Hampshire).
Clinton är därför i tidsnöd att bryta Sanders formkurva i de inledande delstaterna. Och Sanders behöver använda den nationella scenen till att nå ut i alla de stater där han fortfarande ligger långt efter.
Vem lyfter, vem faller bort?
Clinton och Sanders kommer att flankeras på CNN:s scen i Las Vegas av Martin O’Malley, tidigare guvernör i Maryland, Jim Webb, tidigare senator från Virginia, och Lincoln Chafee, tidigare guvernör för Rhode Island. De ligger alla på nära omätbara siffror i opinionen.
TV-debatterna utgör en utmärkt möjlighet att lyfta, vilket både Ben Carson och Carly Fiorina har visat på Republikanernas sida. Men när insatserna är höga är utrymmet för misstag samtidigt litet. Vi minns fortfarande Rick Perrys debattblunder i den senaste presidentvalrörelsen.
Obamas skugga
En av primärvalets huvudfigurer kommer inte att stå på scenen, men Barack Obamas presidentskap kommer sannolikt att prägla debatten. Även om Obama generellt mäter bra bland Demokraternas väljare finns det flera aspekter av hans sju år vid makten som moderatorn kan pressa kandidaterna på: vapenlagar, drönarattacker, övervakningsskandaler, Ukraina, Syrien, Putin, Snowden, och så vidare.
Den som skulle ha svårast att rikta någon kritik har fortfarande inte offentliggjort sin kandidatur, vicepresident Joe Biden. Men Hillary Clinton var som bekant Obamas utrikesminister i fyra år och Bernie Sanders behöver balansera sin kritik från vänster med att visa att han förstår ansvaret och svårigheterna med att bli landets president.
Rasmus Lenefors, har arbetat i Barack Obamas båda presidentvalskampanjer och praktiserade i Hillary Clintons återvalskampanj till senaten
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
