Asylrätten Rätten till asyl är en av EU:s grundläggande rättigheter oavsett vem som är svensk statsminister. Min uppmaning till Magdalena Andersson – att samla EU:s medlemsstater kring ett humant och krissäkert gemensamt asylsystem – gäller också Ulf Kristersson. Det skriver Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor.
Den 1 januari övertar Sverige ordförandeskapet för EU:s ministerråd och kommer då att leda de fortsatta förhandlingarna om EU:s migrations- och asylpakt. Enligt en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet ska lagförslagen i pakten antas innan nästa parlamentsval som hålls i juni 2024.
Ett första steg inför EU-ordförandeskapet är att Sverige ansluter sig till solidaritetsmekanismen.
En majoritet av medlemsstaterna har enats om en ny ”frivillig solidaritetsmekanism” som en del i en så kallad ”gradvis” förhandlingsansats. Sverige står utanför. Mekanismen är tillfällig och omfattar såväl omfördelning av asylsökande som finansiellt och operationellt stöd. Den ska ge lärdomar som ”kommer att beaktas i de pågående förhandlingarna” om en permanent solidaritetsmekanism.
I årets tal om tillståndet i unionen slog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fast att EU:s ”åtgärder gentemot de ukrainska flyktingarna får inte bli ett undantag. De kan bli en modell för framtiden”. von der Leyen betonade att hon vill ”ha ett EU där alla medlemsländer tar ansvar för våra gemensamma utmaningar. Och jag vill ha ett EU som visar solidaritet med alla medlemsländer”.
Hur uppnås en solidarisk och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna? Tidigare har fokus varit på att omfördela asylsökande, även om kommissionens förslag till en förordning för asyl- och migrationshantering som ska ersätta Dublinförordningen introducerar ”återvändandesponsring” som ett alternativt solidaritetsåtagande. Vad kan vi lära av den ukrainska flyktingsituationen?
EU:s massflyktsdirektiv som aktiverades den 4 mars efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ska ”främja en balans” mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot människor på flykt. Trots detta är utgångspunkten att det inte behövs någon organiserad omfördelning – i stället utlovas finansiell och operativ hjälp till medlemsstaterna. Ukrainska skyddssökande får röra sig fritt inom EU och själva välja i vilken medlemsstat de vill få tillfälligt skydd.
Ett större inslag av finansiell solidaritet – det vill säga att en högre andel av kostnaderna för mottagandet finansieras genom EU-budgeten – skulle underlätta förhandlingarna om asylpakten. Solidaritets- och ansvarsfördelningsregler som bygger på de asylsökandes egen agens kombinerat med stöd till länder med högt asylmottagande är i linje med FN:s globala flyktingramverk. EU-kommissionär Ylva Johansson bör därför se över lagförslagen i pakten för att ta till vara lärdomarna från både hanteringen av Ukrainasituationen och den tillfälliga solidaritetsmekanismen för asylsökande.
Som forskarna Bernd Parusel och Valeriia Varfolomieieva skriver i en ny rapport finns det ”tid att omvärdera vissa av de föreslagna rättsakterna mot bakgrund av erfarenheterna från den ukrainska flyktingsituationen. Om detta skulle ske kan de tragiska händelserna i Ukraina hjälpa EU att göra framsteg på ett politikområde som under många år har kännetecknats av misstro mellan medlemsstaterna, politisk kortsiktighet och policyfragmentering”.
Min uppmaning till Magdalena Andersson att samla EU:s medlemsstater kring ett humant och krissäkert gemensamt asylsystem gäller också Ulf Kristersson – rätten till asyl är en av unionens grundläggande rättigheter oavsett vem som är svensk statsminister. Ett första steg inför EU-ordförandeskapet är att Sverige ansluter sig till solidaritetsmekanismen.
Med Ursula von der Leyens uppfordrande ord: ”Jag vill ha ett EU som hanterar migration med värdighet och respekt”. Även kommissionen kan bidra till detta genom att dra tillbaka sitt förslag om ”instrumentalisering av migranter”. Avslutningsvis riktade hon en vädjan till medlemsstaterna och Europaparlamentet: ”Nu behöver vi bara den politiska viljan”.
Rickard Olseke, Expert i migrations- och asylfrågor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
