Sveriges politiker måste ta sitt ansvar och sluta försvara en inhuman lagstiftning. Det skriver organisationerna Asylrätt 2014, Asylstafetten och TAMAM.
Den 8 juni startade Asylstafetten sin vandring för andra året i rad. I år är slutdestinationen Almedalsveckan på Gotland med målet att få politiker och makthavare att lyssna på dem som drabbas av den nuvarande flyktingpolitiken och ta deras berättelser på allvar.
Anledningen till Asylstafettens vandring är att Sverige fortfarande är en plats där papperslösas rättigheter brister, där asylsökandes skäl inte respekteras och där människor utvisas till länder där de inte kan få skydd.
Tillsammans med ungdomsorganisationen TAMAM och kampanjen Asylrätt 2014 vill Asylstafetten därför göra rätten till asyl till en av de viktigaste frågorna inför riksdagsvalet i september.
Svenska politiker talar gärna om Sveriges humana flyktingpolitik. Vi vill snarare tala om motsatsen, att den på många punkter är oförsvarbar. En av de oförsvarbara punkterna är att Sverige fortfarande väljer att, i enlighet med Dublinförordningen, utvisa flyktingar utan att ens ta emot deras asylansökan.
Sverige var det första landet i Europa att låta alla flyktingar från Syrien få permanent uppehållstillstånd. Detta är en nödvändig human åtgärd. Problemet att dock att det i princip är omöjligt för syriska flyktingar att ta sig till Sverige och att det i stort sett inte finns några lagliga vägar in i Europa överhuvudtaget.
För de flyktingar som lyckas trotsa EU:s militära gränsövervakning, de fysiska murarna och taggtråden vid Europas yttre gränser, har vägen mot trygghet bara börjat.
Länder i södra Europa blir genom sitt geografiska läge första destination för många på flykt till EU. Där möts flyktingar av en ohållbar situation. Bristande myndighetsrutiner och restriktiva asyllagstiftningar gör att långt ifrån alla ens får sina asylansökningar prövade. Många tvingas därför fly ännu en gång. Många av de flyktingar, från Syrien och andra länder, som kommer till Sverige har redan tvingats lämna fingeravtryck i det första EU-land de anlände till.
För dem innebär Dublinförordningen att Sverige inte tar emot deras asylansökan. I stället återsänds dem till det land där deras fingeravtryck först registrerades. Sverige väljer alltså att utvisa människor till länder där de inte kan få skydd, väljer att splittra familjer. Vi säger väljer, för det finns en undantagsklausul som gör att det går att avstå från detta.
Dublinförordningen utgår ifrån att alla asylsökande får en likvärdigt och rättssäker prövning i alla EU-länder. Det är inte sant.I praktiken skiljer sig både lagstiftning och den praktiska behandlingen av asylsökande stort mellan länder.
Flyktingar från Syrien är till exempel inte garanterade permanent uppehållstillstånd i alla EU:s länder. Så visst är det bra att Sverige ger permanenta uppehållstillstånd, men har en syrisk flykting lämnat fingeravtryck i något annat medlemsland utvisas hen dit, eller tvingas leva som papperslös 18 månader i Sverige innan asylansökan kan prövas här. Dublinförordningen får därför förödande konsekvenser för personer i behov av skydd.
Vi anser att Dublinförordningen motverkar människors okränkbara rätt till asyl och är oförenlig med den humana flyktingpolitik Sverige säger sig stå för. Vi kräver därför att Sveriges politiker tar sitt ansvar och slutar försvara en inhuman lagstiftning, att alla överföringar enligt Dublinförordningen omedelbart stoppas och att Sverige agerar för att se till att förordningen avskaffas.
Asylrätt 2014, Asylstafetten och TAMAM
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
