Häromveckan bekräftade Sveriges riksdag att taxichaufförer ska ha en viss lokalkännedom. Det kan låta som en självklarhet. Men den borgerliga regeringen ville, på förslag av Transportstyrelsen, slopa kravet. En majoritet i trafikutskottet stoppade emellertid propån.
Argumentet var att kravet på lokalkännedom är ett konkurrenshinder som gör det svårare att starta en taxirörelse. Och att staten inte ska reglera marknader i onödan.
Argumentationen är ett uttryck för den avregleringsideologi som har dominerat svensk politik under ett par decennier. Den sitter i generna på nationalekonomer, policymakare och många politiker. Grundregeln är att avreglerade marknader är bra. Alltid. Och under alla förutsättningar.
Den svenska taximarknaden har redan avreglerats, till skillnad från i många andra länder. På många sätt har det varit bra för konsumenterna. Det har blivit lättare att få tag i en taxi. I varje fall i stadskärnorna. Men avigsidorna är uppenbara. Kollektivavtalen har trängts undan. På sina håll har det varit rena rama vilda västern på taxifronten. När en person kan få betala 2 600 kronor för en resa mellan Kista och Arlanda förstår man att något är fel. Eller är det ett uttryck för marknadens fria prissättning?
Marknaden är ett fantastisk på många sätt. Idealbilden ger vid handen att alla problem löses på ett nästan övernaturligt sätt. Dess välsignelsebringande krafter skapar den bästa av världar. Och gynnar alla.
I verkligheten ser det annorlunda ut. Marknaderna leder till koncentration och oligopol. Företag etablerar sig där det lönar sig. Därför blir det fler vårdcentraler i city än i förorterna. Och varje enskild marknad har sina egenheter, som kräver kloka och ändamålsenliga regelsystem. Vilket inte alltid är fallet.
Den kommersiella radion skulle befrämja yttrandefriheten. Så löd argumentationen Men systemet riggades – för övrigt av Anders Borg – så att vi fick ett antal kanaler som bara sänder musik dygnet runt. Försäljningen av apoteken innebar att ett väl fungerande system för läkemedelsförsörjningen slogs sönder, av rent ideologiska skäl. Nu kan det svårt att få tag i receptbelagda läkemedel. Däremot är det inga problem att köpa schampo eller Alvedon. Ett särskilt problem är de kvasi-marknader som har etablerats i den offentligt sektorn. Där har marknadens logik introducerats i ett offentligt system som är helt skattefinansierat. Med väl kända problem till följd.
En övertro på planering har sina avigsidor. Men dagens religiösa tilltro till avreglerade marknader skapar andra. Att taxichaffisarna inte hittar, eller korta resor som kostar tusenlappar, är kanske ett mindre problem i det stora hela. Men det är en intressant illustration till vad dagens överideologi kan leda till. Forskningen borde bidra med en mer nyanserad och verklighetsbaserad syn på vad marknaden kan och bör göra. Och våra politiker måste faktiskt inte svälja alla marknadskonforma koncept med hull och hår.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
