debatt Om Reformisterna får som de vill kommer stockholmare inte bara behöva betala de absolut högsta marknadspriserna för hus och bostadsrätter i landet – de kommer dessutom behöva betala högst fastighetsskatt. Det här är inte en rättvis politik, skriver Inga-Lisa Sangregorio i en replik till Reformisterna.
Man kan ha olika åsikter om det mesta, men att Reformisternas vice ordförande är så okunnig om rena fakta är faktiskt oroväckande, i synnerhet som Stockholms arbetarkommun med Anders Ygeman i spetsen anammat deras politik och tänker gå till val på den.
Enligt Linn Svansbro är ”det förslag som vi i Reformisterna och flera socaldemokratiska partidistrikt nu förespråkar en ökad beskattning av fastigheter för samhällets allra rikaste” (skribentens kursivering, red.anm, Dagens Arena 21/3). Det är en så uppenbar lögn att man häpnar. Det är synd att Reformisterna fastnat för detta orimliga förslag, eftersom de samtidigt lägger fram ett stort antal förslag som är värda att ta på allvar.
En progressiv skatt låter nog bra i de flesta vänsteröron. Men det är en enorm skillnad mellan en progressiv inkomstskatt och en progressiv utgiftsskatt. Det är faktiskt inkomsterna, inte utgifterna, som gör att vi har råd att betala skatt. Ändå har skatten på de högsta inkomsterna sänkts kraftigt, både av borgerliga och socialdemokratiska regeringar, senast genom att Sveriges minsta riksdagsparti lyckades driva igenom ett avskaffande av den så kallade värnskatten.
Men nu gäller det att klämma åt de slemma ”kapitalägarna” genom en progressiv fastighetsskatt på det som för de flesta människor är deras största utgift, bostaden. De kapitalägare som avses är i huvudsak småhusbor i storstadsområdena men så småningom även HSB-folket och andra kapitalägare som bor i bostadsrätt.
Det senare kommer att kräva en gigantisk värderingsprocess för att exakt bestämma taxeringsvärdet för olika lägen och utrustningsstandard, en process som kommer att behöva göras om så snart skatten införts, eftersom den naturligtvis kommer att sänka priserna och därmed ”värdet” på de beskattade bostäderna. Om inte annat kommer Reformisterna definitivt lyckas öka sysselsättningen i ännu en meningslös bransch.
Visserligen har Socialdemokraterna förlorat två val på fastighetsskatten, och att just stockholmssossarna framställer det som högsta rättvisa att de som bor i Storstockholm inte bara måste betala många gånger mer för sin bostad än människor i andra delar av landet utan dessutom ska bestraffas med högre skatt är en gåta, men åsikter är som sagt åsikter, så låt mig hålla mig till fakta.
Fastighetsskatten är inte en förmögenhetsskatt (den tillkommer om Reformisterna får igenom sitt förslag) utan brukar definieras som en skatt på värdet av att bo i en bostad. Varje år gör Fastighetsbyrån en jämförelse mellan försäljningspriset på likvärdiga småhus (lika stora, lika stor tomt, jämförbar utrustningsstandard) i olika delar av Sverige. De senaste siffrorna visade att det var 36 gånger dyrare att köpa denna så kallade Sverigevilla i Bromma än i Tingsryd.
Det finns många orättvisor mellan olika delar av landet, men att en likvärdig bostad kostar en bråkdel jämfört med storstadspriserna är inte något glesbygdsborna har anledning att ondgöra sig över.
En undersökning från Svensk mäklarstatistik visar liknande skillnader mellan kvadratmeterpriserna för bostadsrätter: ju mindre ort desto lägre pris. 90 000 i Stockholms innerstad, 3120 i Årjäng.
Hyresnivåerna visar inte alls sådana skillnader, och bara tanken att människors efterfrågan och betalningsvilja (”marknaden”) skulle få befläcka hyresrätten får varje rättrådig vänstermänniska att rysa. Tyvärr har alla inte haft förutseende föräldrar som skrivit in dem i bostadskön redan på fosterstadiet, och det är svårt för människor födda utomlands eller i en annan del av Sverige att ha hunnit köa i trettio år för en hyresrätt, så de blir dessvärre tvungna att betala marknadspriset. Samt, om Reformisterna och Stockholms arbetarkommun får sin vilja igenom, en progressiv fastighetsskatt.
Låt oss anta att likadana bilar kostade 36 gånger mer i Umeå än i Malmö. Skulle Reformisterna då tycka att det vore högsta rättvisa att införa en progressiv bilskatt så att skillnaderna mellan Umeåbornas och Malmöiternas bilkostnad ökade ännu mer? Marknadsförd som ”En ökad beskattning av bilar för samhällets allra rikaste?”
Det finns många orättvisor mellan olika delar av landet, men att en likvärdig bostad kostar en bråkdel jämfört med storstadspriserna är inte något glesbygdsborna har anledning att ondgöra sig över. I så fall får de väl flytta till Stockholm så får de se hur rika de blir.
Just nu är en motsatt rörelse på gång. SvD Näringsliv visade (2/3) hur mycket en person eller familj kan tjäna på att flytta från Stockholm till Eskilstuna, där bopriserna är lägre: 5 500 lägre månadskostnad för den som köper en bostadsrättsetta och 21 000 lägre kostnad för den som köper en villa. Detta är med nuvarande beskattning: med reformisternas förslag skulle skillnaderna öka ännu mer.
”Vi vill göra det lite rättvisare”, säger den av Reformisterna vilseförde Ygeman och med honom arbetarkommunen.
Ursäkta om jag skrattar på mig.
Inga-Lisa Sangregorio, journalist och författare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
