Kulturskolan Två av fem kulturskolelärare har övervägt att sluta under det senaste året på grund av hög arbetsbelastning och bristande villkor. Förbättras inte arbetssituationen för kulturskolelärare nu, riskerar Sverige att stå utan ett svenskt musikunder i framtiden. Regeringen måste ta frågan på allvar, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.
Från Kiruna till Ystad erbjuder den kommunala kulturskolan en fantastisk möjlighet för barn och unga att utvecklas, och att bygga vidare deras kulturella eller kreativa intressen. Som bas för återväxt inom de kulturella och kreativa näringarna är den omistlig. Den har grundlagt den stora musikexporten och utgör en brygga till såväl musik- och danshögskolor som professionella orkestrar, danskompanier och musikkarriärer. Kulturskolan utgör ett fundament i ett rikt kulturliv.
Trots kulturskolans viktiga funktion får sällan lärarna i kulturskolan rätt förutsättningar för sitt jobb
Kulturskolan fyller också en väsentlig funktion inom skolväsendet. Den kompletterar och fördjupar de estetiska ämnena i grund- och gymnasieskolan. Den kan öka måluppfyllelsen och vitaliserar skolans demokratiska uppdrag. Utöver det fyller dess samverkan med skolväsendet en viktig funktion för både likvärdighet och integration.
Men trots kulturskolans viktiga funktion får sällan lärarna i kulturskolan rätt förutsättningar för sitt jobb, det framgår i Lärarförbundets nya rapport som bygger på siffror från en enkätundersökning som över 1 000 lärare i kulturskolan besvarat.
Undersökningen visar att över hälften av alla kulturskolelärare svarar att deras arbetsbelastning ökat under det senaste året. Arbetsbelastningen har framför allt ökat med dokumentation, fler projekt och fler möten. Fyra av tio svarar att de någon gång under det senaste året övervägt att sluta som lärare i kulturskolan. Var tionde lärare har svarat att de övervägt att sluta minst en gång i veckan. En många gånger omöjlig och underbetald arbetssituation ligger bakom. Istället för att planera och förbereda undervisning så tvingas lärarna stressa mellan olika skolor och trots en lång akademisk utbildning så har de långt ifrån en lön som speglar deras kompetens.
Till det kommer att kommuner i vissa fall inte förstår värdet av att ha en kulturskola med behöriga lärare. I förra veckan rapporterade SVT om att Täby kommun privatiserat den kommunala kulturskolan. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Birgitta Kaasik uppvisar en total oförståelse för kulturskolans uppdrag och koppling till skolan när hon i intervjun med SVT säger att vem som helst som kan ett instrument kan undervisa i kulturskolan. Förutom att privatiseringar försämrar samarbetet mellan kulturskolan och skolan drastiskt, så leder det också till att behöriga lärare sägs upp och smalare instrumentundervisning försvinner. Börjar fler kommuner göra som Täby finns det en stor risk att de siffror jag presenterar här, kommer att se ännu sämre ut framgent.
Sverige har idag en ledande roll inom musikproduktion. Enligt uppgifter från STIM är vi näst bäst i världen på låtskrivande och ett, av endast tre länder i världen, som är nettoexportörer av musik. Det är ingen slump.
På STIMs lista över de mest lyssnade låtarna finns bland andra The Weekends låt Blinding Lights, skapad av ett team med svenske Max Martin i spetsen. Den Max Martin som har lyft fram den kommunala musikskolan som avgörande för hans utveckling som musiker och producent. Och Max Martin är inte ensam om att peka på Kulturskolans betydelse. Otaliga är de svenska artister som vittnar om hur mycket Kulturskolan har betytt för dem.
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson beskriver ofta Sverige som en framgångsrik industrination. Som en ledare inom den gröna omställningen av industrin och samhället. Batteritillverkning, grön energi och produktion av fossilfritt stål, ska bli betydande exportprodukter i framtiden. Han talar väldigt mycket mindre om den svenska musikexporten, som redan idag skapar jobb och inbringar stora summor till svenska artister, producenter och – faktiskt – svenska staten. För att inte tala om den goodwill som genereras och som bidrar till att bibehålla Sveriges ledande position på den kulturella världskartan.
I år gick regeringens musikexportpris till ABBA. ABBA:s betydelse för den svenska musiken och musikexporten kan knappast överskattas. Men de har varit aktiva i 50 år. Det är inte de som behöver stöd för att utvecklas.
Det är dags att regeringen kliver fram och tar ansvar för kulturskolan. Vi behöver en nationell reglering, så att alla kommuner blir skyldiga att erbjuda kulturskola. Kulturskolan ska vara avgiftsfri och undervisningen ska i möjligaste mån läggas i anslutning till skoldagen för att främja likvärdigt deltagande och långsiktighet. Med ett tillhörande kulturskolebidrag som främjar långsiktig verksamhet samt statliga satsningar på lön och karriärvägar kan lärarnas situation förbättras.
Också kommunerna måste göra sin del. De måste verka för minskad arbetsbelastning, förbättra arbetsmiljön och satsa mer på den långsiktiga läsårsförlagda verksamheten.
Utan kvalificerade och utbildade lärare i kulturskolan riskeras mattan att dras undan för återväxten i de kreativa och kulturella näringarna. Sveriges elever riskerar att stå utan en inkluderande, likvärdig och kvalitativ kulturskoleverksamhet från Ystad till Kiruna. Och Sverige riskerar att inte kunna stoltsera med fler Robyn, Noomi Rapace eller Jonas Åkerlund i framtiden.
Johanna Jaara Åstrand, Ordförande Lärarförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
