Det finns resurser och teknologi. Återstår gör bara mod.
Härom veckan lämnade Naturvårdsverket sitt underlag till regeringens nästa klimatredovisning. Där fastslås att Sverige inte når sina egna eller EU:s klimatmål med den politik som nu förs. Enligt underlaget kommer vi att släppa ut nästan 21 miljoner ton koldioxid år 2045 – det år då vi ska uppnå nettonoll.
Vi i Klimatriksdagen har tagit fram en uppdaterad omställningsplan för Sverige. Den siktar på att klara temperaturmålen i Parisavtalet 2015.
Tar år att återställa
Om världen ska klara detta finns bara ett begränsat utrymme för fortsatta utsläpp. Det kallas ofta koldioxidbudget. En globalt rättvis koldioxidbudget visar att Sverige från och med 2026 har ett totalt utsläppsutrymme på 222 miljoner ton. I dag är utsläppen cirka 45 miljoner ton per år.
Med våra väldigt kraftfulla och effektberäknade förslag når vi nära noll, 3 miljoner ton i kvarvarande utsläpp, 2040. Men utsläppsutrymmet överskrids med 128 miljoner ton för perioden 2026-2040 på grund av att det är svårt att få ner transportsektorns utsläpp tillräckligt snabbt. Regeringens politik har ökat utsläppen så mycket att det tar flera år att återställa den skadan.
Vi uppskattar att Naturvårdsverkets scenario innebär ackumulerade utsläpp inom landet på omkring 700 miljoner ton för perioden 2024 till 2045. Det innebär ett överskridande på omkring 400 miljoner ton jämfört med ett globalt rättvist utsläppsutrymme.
Minskad kolinlagring
Sverige tar därmed i anspråk mer än dubbelt så mycket av vår globalt rättvisa andel av utrymmet för återstående utsläpp, definierat av Parisavtalets temperaturmål.
Enligt Naturvårdsverket når inte heller Sverige målet att lagra mer kol i skog och mark med nuvarande politik. Sedan 2015 har skogens kollager minskat kraftigt på grund av minskad tillväxt och ökad avverkning. Den försämrade tillväxten beror till stor del på klimatförändringar och försämrade ekosystem i skogen.
För att klara EU:s krav så behöver Sverige lagra 19 miljoner ton koldioxid mer 2030 än vad vi gjorde 2023. Kolinlagringen har de senaste åren minskat kraftigt. Det sammanlagda överskridandet beräknas bli 53–79 miljoner ton för perioden 2026–2030.
Det innebär att skogsbruket på fem år förhindrar upptag av koldioxid motsvarande nästan två års fossila utsläpp i Sverige. Vi påverkar därmed klimatet på ett skadligt sätt.
Klimatriksdagens omställningsplan visar hur skogens upptag av koldioxid kan öka kraftigt med en helt ny skogspolitik: Minskad avverkning, förbud mot kalhyggen, övergång till naturnära skogsbruk, ersättningssystem till skogsägare, och mer skyddad skog.
Talar om mål långt fram
Vår regering vill inte inse att utsläppen behöver minska kraftigt i år och nästa år. Klimatminister Pourmokhtari lurar oss när hon säger att klimatmålen nås med utredningar och planer som sätts i verket om några år. Regeringen vägrar ta till sig vetenskapliga fakta om att utsläpp ansamlas i atmosfären. Varje år som åtgärder försenas lägger till utsläpp till en redan övermättad atmosfär.
En brist är att Sveriges klimatpolitiska ramverk inte anger något totalt utsläppsutrymme. Politiker talar om målår långt fram i tiden, men växthusgaserna gör planeten varmare för varje år som åtgärder försenas. EU är lite bättre med en utsläppsbudget med ökad kollagring och minskade utsläpp år för år. Därför är det viktigt att Sverige uppfyller EU:s åtaganden istället för att som hittills motarbeta dessa.
Regering och riksdag måste ta beslut nu utifrån det lilla utsläppsutrymme som står till buds. Vår omställningsplan ger goda förslag. Resurser finns. Teknologi finns. Nu återstår bara politisk vilja och politiskt mod.
Torbjörn Vennström, ordförande Klimatriksdagen
Roger Bydler, transportansvarig Klimatriksdagens klimatmålsutskott
Inger Björk, skogsansvarig, Klimatriksdagens klimatmålsutskott
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
