Regeringen underskattar kommunernas behov

DEBATT Regeringens vårproposition underskattar resursbehoven i landets kommuner. Den föreslagna ökningen av de generella statsbidragen är alldeles för liten för att stoppa den pågående besparingsvågen i kommunerna, skriver Johanna Jaara Åstrand.

Vi ser nu hur företag permitterar, varslar och friställer personal. Följden blir att arbetslösheten stiger – och spås fortsätta stiga. Med färre som jobbar, så blir inkomsterna mindre och skatteunderlaget sjunker. Det påverkar oss som jobbar i skolor, förskolor och fritidshem och är beroende av kommunernas ekonomi.

Under coronakrisen har regering och riksdag lättat på det finanspolitiska ramverket väsentligt och höjt arbetslöshetsersättningen, infört permitteringslön och andra statliga företagsstöd. Nu ges även kommuner och regioner 20 miljarder kronor mer än vad som fanns i budgetpropositionen för 2020. Det är naturligtvis mycket pengar, men allt tyder på att det ändå är alldeles för lite.

När skatteunderlaget faller, leder det till lägre inkomster och följaktligen mindre skatteintäkter till kommunerna. Samtidigt stiger kostnaderna för akuta krisåtgärder. Till det kommer successivt effekten att en högre arbetslöshet leder till ökade kommunala utgifter för försörjningsstöd.En del kommuner har tidigare dessutom kunnat räkna med finansiella intäkter av sitt sparade kapital, men värdet av dessa kapitalplaceringar har sjunkit som en sten när börskurserna rasat.

Lärarförbundet befarar att skolor och förskolor kommer att säga upp personal redan till sommaren.

Tillsammans med de kostnadsökningar som följer av den demografiska utvecklingen med allt fler barn och äldre, innebär det att kommunerna får oerhört svårt att klara av finansieringen av bland annat skola och utbildning.

Lärarförbundet befarar att skolor och förskolor kommer att säga upp personal redan till sommaren. Det handlar inte bara om stödpersonal, utan även många behöriga lärare blir uppsagda, utifrån skolornas förödande sparkrav. För att det ska kunna undvikas behöver kommunerna få mer resurser än vad vårpropositionen nu utlovar.

Kommunernas ekonomi var hårt pressad redan före coronakrisen. En granskning av Lärarnas Tidning visade i höstas att fyra av tio kommuner kommer fortsätta att spara på skolan.  Nästan var tredje kommun uppgav att de inte kommer kunna behålla befintlig skolpersonal. Sex av tio kommuner har redan skurit ner på skola och utbildning de senaste tre åren.

Nu leder konjunkturnedgången till ytterligare negativa effekter. Om inte regeringens ekonomiska politik tillför resurser som säkrar kommunernas kärnuppgifter inom utbildning och välfärd väntar kraftiga neddragningar. Kommunerna kommer då att tvingas hänga på varselvågen i den privata sektorn. Följden blir en än större arbetslöshet och ytterligare ekonomisk kräftgång. Det borde verkligen ligga i finansminister Magdalena Andersson intresse att inte spä på arbetslösheten än mer i det här läget.

Lärarförbundet kräver att regeringen måste vara beredd att kraftigt öka de generella statsbidragen till kommunerna. Det är vår bedömning att det skulle räcka för att förhindra uppsägningar i de flesta kommuner.

Ska kommunerna sluta spara måste de i god tid få kännedom om ytterligare ökade resurser. För åren 2021 och 2022 menar vi att regeringen behöver höja nivån med åtminstone 10 miljarder kronor per år jämfört med de tillskott som nu aviserats. Ges inga sådana besked finns verkligen skäl till oro för uppsägningar vid skolor och förskolor samt vård och omsorg de närmaste åren. Det vore förödande för Sveriges långsiktiga utveckling. Regeringen måste inte minst säkra investeringar i det som är vår framtid: Utbildningen av kommande generationer.

Regeringen har visat handlingskraft under krisen – inte minst för den privata sektorn. Men för att arbetslösheten inte ska späs på ytterligare och för att inte skada Sveriges framtid, så måste regeringen tillföra mer resurser också till oss som är verksamma i den offentliga sektorn.

Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande
Lärarförbundet