Hur länge kommer regeringen komma undan med sin klimatpolitik? Ekvationen går helt enkelt inte ihop.
Alla regeringar upplever nog att det är en konststycke, detta att presentera en statsbudget. Hur kan man göra för att få bästa möjliga effekt? Störst sympati i den breda opinionen?
Handen upp den som tycker att den SD-kontrollerade regeringen Kristersson lyckats med den saken.
Jag kan faktiskt inte påminna mig en enda instans som uttalat sig positivt om den nådiga lunta Elisabeth Svantesson presenterade i veckan.
Utom regeringsledamöterna själva då.
Och detta är alltså den SD-styrda regeringens egna beräkningar
Sveriges kommuner och regioner är arga för att kommunerna inte kompenseras för kostnadsökningarna. Nu väntar stora nedskärningar i välfärden. Även borgerligt styrda kommuner protesterar.
Studieförbunden och folkhögskolorna rasar över sänkta stöd till folkbildningen, som annars brukar betraktas som en avgörande del av den svenska samhällsmodellen.
Miljöorganisationerna skräder inte orden när de ska kommentera regeringens klimatpolitik.
Och just klimatpolitiken är faktiskt så häpnadsväckande att det är svårt att veta vart man ska börja i sin kritik.
Budgeten innehåller sänkta skatter på drivmedel, och regeringen vill ta bort reduktionsplikten, och alltså minska andelen biodrivmedel. Som effekt säger regeringens egna beräkningar att utsläppen av klimatfarliga gaser ökar under både 2024 och 2025 och med den nuvarande politiken kommer Sverige inte att nå klimatmålen till 2030 och inte heller de mer långsiktiga målen till 2045.
Och det är alltså den SD-styrda regeringens egna beräkningar.
Klimat- och miljöbudgeten är på 19,3 miljarder. Ungefär samma nivå som 2023, men då hade man redan sänkt den med 20 procent och 2025 tänker man sänka den med ytterligare 20 procent.
Samtidigt lägger man betydligt mindre pengar på klimatanpassning av det svenska samhället.
Vad ska man säga om allt detta? Det är svårt att göra något annat än att ta sig för sin sluttande panna och ställa sig frågan: kommer de verkligen komma undan med en sån politik? Att gång på gång försvåra möjligheterna att nå klimatmålen, samtidigt som man säger att målet är att uppnå dem.
Hur då, i så fall?
Kärnkraft, brukar svaret från ministrarna bli, men i årets budget läggs mindre pengar än tidigare på forskning kring ny kärnkraft, och dessutom är den ”räddande” kärnkraften än så länge mest våta drömmar i huvudet på regeringspartiernas och SD-politikernas företrädare, för några konkreta planer finns inte. När miljöministern nyligen meddelade att det ska bli tio nya kraftverk fick hon snabbt ta tillbaka uttalandet och pressmeddelandet i frågan togs bort från regeringens hemsida.
Inte så förtroendeingivande.
Problemet är att klimatfrågan är akut nu. I dag. Inte om tio eller tjugo år.
I veckan kom nya rapporter om att isarna på Nordpolen är mindre än någonsin tidigare vid den här tiden på året. Orkaner drar fram i Nordafrika. I södra Europa varvas extrem torka med extrema stormar och översvämningar.
I Sverige satsar regeringen på att bensinen ska bli några kronor billigare, vilket den kanske inte ens blir, för det beror på hur marknaden utvecklas.
Det gäller att ha sina prioriteringar på plats i politiken.
Den här regeringen verkar i alla fall klar över sina.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
