debatt Förslagen i stödpaketet skulle leda till att en större andel arbetslösa kan få ersättning. Men paketet handlar istället mest om bättre villkor för den allt mindre grupp arbetslösa som redan nu kan få ersättning, skriver Bo Jangenäs och Berndt Molin.
Arbetsvillkoret ska enligt förslaget fortfarande vara 6 månaders arbete, men kravet på minst 80 timmars arbete per månad minskas till 60 timmar och motsvarande för det alternativa arbetsvillkoret. Men effekten i andel arbetslösa med ersättning blir av allt att döma rätt marginell. Detta i ett läge då arbetslösheten ökar dramatiskt bland dem som ställts utanför försäkringen.
Övriga föreslagna ändringar handlar enbart om förbättrade villkor för dem som redan nu kan få ersättning. Det gäller medlemsvillkoret, som tillfälligt ändras från tolv till tre månader – ett i och för sig välmotiverat förslag. Men tillämpningen blir märklig. De som redan får grundbeloppet och efter ändringen uppfyller medlemsvillkoret tvingas (dom i Högsta förvaltningsdomstolen) gå kvar med grundbeloppet hela ersättningsperioden medan nya arbetslösa kan få inkomst-relaterad ersättning efter tre månader. Så kan inte en försäkring fungera.
De sex karensdagarna avskaffas tillfälligt, vilket är välmotiverat men ökar inte andelen arbetslösa som får ersättning. Grundbeloppet och högsta dagpenningen höjs tillfälligt, vilket också är välmotiverat men ökar inte andelen som får ersättning. För de flesta som berörs av höjningen av högsta dagpenningen innebär det dock inte ens höjd ersättning eftersom kompletterande inkomstförsäkringar redan nu ersätter upp till ersättningstaket 80 procent av tidigare inkomst. Det blir då bara inkomstförsäkringarna som belastas mindre.
A-kassan har urvattnats under årtionden och blivit en försäkring för en allt mindre del av de arbetslösa. Andelen arbetslösa utan ersättning har fördubblats sedan alliansregeringen från 2007 skärpte ersättningsvillkoren. S/MP-regeringen har inte gjort något påtagligt för att ändra det. Försämringarna gjordes – trots allt tal om andra motiv – för att finansiera skattesänkningar genom att brandskatta de avgifter alla betalar till arbetslöshets- och socialförsäkringen. Varje år rör det sig om cirka 80 miljarder kronor som tagits från försäkringarna.
Arbetslöshetsförsäkringen fyller inte längre sin uppgift och måste reformeras i grunden för att åter omfatta de flesta arbetslösa och inte bara en liten privilegierad del. Idag står två tredje-delar av de nästan 400 000 arbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen utan ersättning från a-kassa eller annan ersättning från arbetsförmedlingen. Skillnaderna mellan a-kassor i andel ersatta arbetslösa har blivit avsevärda och är särskilt låg i de a-kassor som nu drabbas värst.
Andelen som står utanför försäkringen kommer att öka. En stor del av de nya arbetslösa får dessutom räkna med betydligt lägre ersättning än vad regeringen anger i sina pressmeddelanden. Ersatta dagar och ersättningens storlek bestäms nämligen genom arbetad tid och inkomster tolv månader tillbaks i tiden. Heltid under sex månader blir bara halvtid när det ska ersättas och inkomstunderlaget halveras.
För att arbetslöshetsförsäkringen ska återupprättas som allmän försäkring och andelen arbets-lösa med ersättning öka väsentligt krävs helt andra förändringar, exempelvis:
- Under corona-pandemin bör arbetsvillkoret tillfälligt halveras. Därefter bör det av regeringen föreslagna tillfälliga arbetsvillkoret permanentas.
- Förändringarna av arbetsvillkoret bör i båda fallen kombineras med en förändring av underlaget för att fastställa dagpenning och ersatt tid, ramtiden, från 12 månader till samma tidsperiod som gäller för arbetsvillkoret.
- Permitterade utan lön som uppfyller arbetsvillkoret bör tillfälligt kunna få grunddagpenning. Det skulle minska uppsägningar i många verksamheter som kommer att återuppstå efter pandemin. Företagare föreslås ju tillfälligt kunna få ersättning från a-kassa när företaget är ”vilande” och det vore märkligt om anställda utan lön under den tiden inte skulle omfattas av samma ersättning.
- Som ett första steg bör föreslagna höjningar av högsta dagpenningen och grundbeloppet permanentas och karensdagarna begränsas eller avskaffas.
- Kravet på 12 månaders medlemskap i a-kassan,”medlemsvillkoret”, bör ersättas med krav på medlemskap under samma tid som för arbetsvillkoret. Medlemsvillkoret är en historisk kvarleva från den tid a-kassorna tvingades bygga upp fonder för att klara utbetalningarna (avskaffades genom nytt utbetalningssystem 1987).
När väl mer normala förhållanden återkommit får vi facit på regeringens stödpaket. Då bör arbetslöshetsförsäkringens framtid diskuteras grundligt. Det är inte rimligt att en så stor del av de arbetslösa ställs utanför en grundläggande statlig välfärdsförsäkring som betalas genom allas försäkringsavgifter.
Om inte de allra flesta arbetslösa kan omfattas av nuvarande inkomstbaserade försäkring bör istället diskuteras en rimlig allmän grundförsäkring med en dagpenning på 600–700 kronor som liksom nu kan kompletteras med tilläggsförsäkringar.
Bo Jangenäs, tidigare generaldirektör för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring
Berndt Molin, tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
