Vi hoppas fortsatt på ett brett samtal om sexköpslagen, både bland medlemmar och icke-medlemmar. Både med er som är för lagen och er som är emot, skriver ordförande Kristina Ljungros.
För en dryg vecka sedan släpptes en kunskapsöversikt om vad vi vet om sexköpslagens effekter. Våra förhoppningar var att kunna föra ett nyanserat samtal om lagens konsekvenser där även dess nackdelar kunde belysas. Vi kan konstatera att det så här långt varit svårt.
RFSU förstår intentionerna bakom sexköpslagen och tycker att sex mot ersättning är problematiskt på samhälls- och individnivå. Vi arbetar globalt med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och ser många kvinnor, män och transpersoner som far illa av att sälja sex och vi ser strukturella orsaker till att vissa individer anser sig kunna köpa tillgång till andras sexuella tjänster och kroppar.
I Sverige driver vi även en klinik där vi möter människor som söker hjälp för olika konsekvenser av att de säljer eller köper sex. Det kan handla om kroppsliga problem men också om att må psykiskt dåligt, befinna sig i svåra livssituationer och ibland om ett tvångsmässigt beteende. Både vår maktanalys och våra erfarenheter säger oss att sex mot ersättning sällan är oproblematiskt. Detta sammantaget gör att vi aldrig skulle kunna arbeta för att underlätta ”sexhandel”, vilket har påståtts i debatten.
Så vad vill vi då med vårt utspel? RFSU vill peka på att evidensen för att sexköpslagen haft önskad effekt är svag på flera områden. Vi skulle därför gärna se mer forskning på detta område.
I debatten vill RFSU också föra fram att lagen tycks ha haft en del oavsedda konsekvenser för personer som säljer sex. Även här behövs fler studier som belyser detta. I kunskapsöversikten framkommer exempelvis att många personer som säljer sex (inte alla) upplever att lagen medfört att de tvingas acceptera fler risker och att de inte vågar uppge att de säljer sex i mötet med myndigheter på grund av diskriminerande bemötande. Det finns också en upplevelse av att det sociala stödet är villkorat och endast till för de som avser sluta sälja sex.
Detta är problematiskt menar vi, därför att även denna grupp har rätt till icke-dömande hälsovård och till att bli korrekt bemötta av myndigheter. Det är också viktigt för att ett förebyggande, socialt och skadereducerande arbete får bättre kvalitet om vi förstår fler perspektiv. Inte minst har ett hbtq-perspektiv tidigare saknats.
Mot denna bakgrund vill vi föra ett samtal om hur vi kan säkerställa att det sociala arbetet erhåller tillräckliga resurser och är icke-diskriminerande och icke-villkorat, når ut till fler grupper och inkluderar ett skadereducerande synsätt. Vi vill också samtala om hur lagen kan ses över så att vi förbättrar en utsatt situation för människor som säljer sex. Vi vill diskutera hur det kan göras både med kriminaliseringen i nuvarande form eller i förändrad form. Vi har sagt att vi är kritiska till vissa konsekvenser av lagen, inte krävt att lagen skall rivas upp.
Vi måste kunna diskutera forskningsresultat och se verkligheten som den är. RFSU tänker fortsätta hoppas på ett brett samtal, både bland medlemmar och icke-medlemmar. Både med er som är för sexköpslagen och er som är emot. Slutsatser drar vi på vår kongress i juni.
Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
