Hur länge till ska tillgången till preventivmedel vara en fråga om unga har råd eller inte? Det undrar Kristina Ljungros, RFSU:s förbundsordförande.
RFSU har längre krävt att preventivmedel för unga till och med 25 år ska subventioneras. Det var därför till vår stora glädje när Sveriges kommuner och landsting SKL, nyligen införde en rekommendation om att alla landsting bör subventionera receptbelagda preventivmedel så att de inte kostar mer än 100 kronor per år för den som är under 26 år. RFSU:s kartläggning visar att tio landsting nu följer den rekommendationen.
Just i åldersgruppen 20–24 år är andelen aborter högst. Forskning visar tydligt att subventionerade preventivmedel är avgörande för att minska antalet oönskade graviditeter bland unga. RFSU välkomnar därför den lägre kostnaden.
Men – det finns inte ett preventivmedel som passar alla. Det är därför centralt att alla unga ges möjlighet att pröva sig fram och hitta det preventivmedel som fungerar för varje enskild person. Och här blir det problem med SKL:s rekommendation.
Subventionen gäller bara de preparat som ingår i läkemedelsförmånen och regleras av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket TLV. Och det är alldeles för få. Flera av de preparat som finns på ”kloka listan”, som ger råd till läkare och barnmorskor om vilka läkemedel i en grupp som ska ges i första hand, finns inte med i förmånssystemet.
Ett exempel är p-ringen NuvaRing. Inte heller så kallade minipiller ingår, trots att de rekommenderas till kvinnor som har en ärftlighet för blodproppar, eller hormonspiralen Jaydess som är särskilt framtagen för unga tjejer och förordas av många barnmorskor. SKL:s beslut blir därför i praktiken inte en möjlighet för unga att faktiskt välja preventivmedel.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har dock tagit ställning för att alla sorters preventivmedel bör subventioneras för unga. Finns det fler partier som är beredda att prioritera ungas sexuella hälsa och säkerställa att alla unga får en reell valmöjlighet och därmed en chans att välja ett preventivmedel som passar dem? Eller ska det fortsätta vara en fråga om valfrihet för de som har råd? Ett aktivt politiskt beslut som med all säkerhet skulle minska de oönskade graviditeterna bland unga.
Det snäva utbudet i förmånssystemet förklaras dels av att läkemedelsföretag väljer att plocka bort sina produkter ur förmånssystemet av affärsstrategiska skäl, men också av att vissa preparat får avslag för att de anses vara för dyra i förhållande till effekt och i jämförelse med befintliga preventivmedel.
Det betyder att en 16-åring som till exempel bor i Kronoberg får betala uppemot 800 kronor per år för minipiller och kring 1 000 kronor per år för NuvaRing. I tre landsting – Dalarna, Jämtland och Norrbotten – ingår alla receptbelagda preventivmedel i subventionen. I Norrbotten är de dessutom gratis medan de kostar 100 kronor per år i Jämtland och 200 kronor per år i Dalarna.
För en person som börjar med hormonella preventivmedel vid 16 års ålder kan skillnaden i kostnad, beroende på bostadsort, uppgå till 10 000 kronor tills hen fyller 26 år. Stick i stäv med ambitionen om mer jämlika villkor alltså. Och katastrofalt för de som inte mår bra av de preparat som ingår i förmånssystemet.
Bland de ungdomsmottagningar RFSU tillfrågat vittnar barnmorskorna om att unga ofta efterfrågar andra preparat än de som finns inom subventionen, och barnmorskorna vill inte sällan rekommendera andra sorter än de som finns på kloka listan. Många unga väljer då att avstå kostnaden och därmed att inte använda preventivmedel, vilket givetvis får konsekvenser för antalet oönskade graviditeter.
Olika preventivmedel passar olika bra för olika människor, något som också kan skilja sig åt under livet. Det går inte att hitta en och samma metod som passar för alla människor. Ingen annan än personen själv kan fatta beslut om vilket preventivmedel hen önskar använda. Det måste därför finnas en mångfald av preventivmedel och det får inte bli en fråga om privatekonomi.
I Norrbotten har man dragit slutsatsen att det är långsiktigt lönsamt att subventionera alla sorter. Och det har haft effekt på antalet oönskade graviditeter. Mellan 2011 och 2013 sjönk antalet aborter bland personer under 25 år med 16 procent. Samtidigt ökade utskrivningen av långtidsverkande preventivmedel som p-stav, p-plåster, p-ring och hormonspiral. Även i Dalarna har aborter bland unga kvinnor minskat sedan de mer generösa subventionerna infördes. Men det handlar också om ungas hälsa, att inte behöva stå ut med biverkningar som akne, humörsvängningar och minskad sexlust i onödan.
Det är dags att politikerna tar ungas sexuella hälsa på större allvar och tar sitt ansvar för att preventivmedel ska kunna användas av alla unga som så önskar. Det ställningskrig som pågår mellan SKL, TLV och läkemedelsindustrin leder bara till att unga med svag ekonomi kommer i kläm och med ökat antal oönskade graviditeter som följd. Vilka fler partier vågar ta ställning för ungas sexuella hälsa?
Kristina Ljungros, RFSU:s förbundsordförande
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
