Läslov Barns rätt till ett välutvecklat språk ska inte vara den klassfråga det är i dag. Nu satsar vi på att minska den allt större läsklyftan, skriver riksdagsledamöterna Ida Karkainen (S) och Mattias Vepsä (S) inför det stundande läslovet.
Snart är det läslov och för många är läsande och litteratur närvarande och vardag. Men för andra kan steget till att läsa en bok vara större.
När det övergripande målet med politiken är mer jämlikhet mellan människor är arbetet med att öka läsandet och läsförståelsen avgörande. Läsande är nyckeln till språket, det gör att vi förstår världen och varandra. När vi läser bildar vi oss uppfattningar och ökar vår kunskap. Och kunskap är makt.
Sen 2014 har Sverige ett litteratur- och läsfrämjande mål; Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.
Trots att många läser och att läsandet i Sverige ligger på höga nivåer har forskningen visat på hur läsande och läsförståelse är skiktat.
Kvinnor läser mer än män, högutbildade mer än kortutbildade, litteraturen är mer tillgänglig på majoritetsspråk än på minoritetsspråk. Detta gör att vissa förvägras att delta fullt ut i samhällslivet. Det kan vi aldrig acceptera.
Vi som skriver är båda småbarnsföräldrar och får från första parkett följa med i våra barns språkutveckling Det är bland det roligaste som finns. Vi får varje dag höra hur barnens ordförråd växer och hur deras språk blir rikare.
Forskning pekar på att elevers läsförståelse har försämrats sedan början av 2000-talet. Detta är en angelägen fråga för hela samhället.
Därför blir det så tydligt för oss: Det måste vara alla barns rätt att få ett välutvecklat språk, det ska inte vara en klassfråga.
Forskning pekar på att elevers läsförståelse har försämrats sedan början av 2000-talet.
Detta är en angelägen fråga för hela samhället. Självklart spelar skolan här en stor roll, men även civilsamhälle, bibliotek, myndigheter och folkbildning är oerhört viktiga för att stimulera till läsning.
Under mandatperioden har flera satsningar gjorts från statligt håll.
- Regeringen har tillsatt en läsdelegation.
- Kulturrådet har fått ett förtydligat läsfrämjandeuppdrag och genomför en rad satsningar för att främja läsandet över hela landet.
- Projektet Bokstart innebär ett inköpsstöd till folk- och skolbibliotek, och inte minst gör studieförbunden och folkbildningen viktiga insatser genom många olika läsprojekt.
Bibliotekens roll är avgörande och arbetet med en ny nationell biblioteksstrategi kommer bli en viktig pusselbit i arbetet att få fler att känna närhet till litteratur och läsning.
- Dessutom föreslås nu en förstärkningsinsats för biblioteken som en del av den historiskt höjda kulturbudgeten för 2018.
Men läsandet ger också verktyg att förändra verkligheten. Det handlar om bildning och makt.
Ett förslag om en ny biblioteksstrategi ska presenteras senast mars 2019 och satsningen för att öka utbudet och tillgängligheten för biblioteken över hela landet avsätts 250 miljoner kronor årligen mellan 2018 och 2020.
Vi har alla någon gång trollbundits av en bra berättelse. Det spelar ingen roll om vi är vuxna eller barn; historier kan ta oss genom tid och rum.
Vi kan drömma oss iväg på äventyr och uppleva kampen mellan godhet och ondska – vara hjältar för en stund.
Men läsandet ger också verktyg att förändra verkligheten. Det handlar om bildning och makt.
Ojämlikheten i läsande ska utjämnas. Vi vill inte att någon ska läsa mindre utan att fler ska läsa mer.
Därför är breda satsningar som omfattar många grupper viktiga. Från staten bestämda litteratur- eller kulturkanoner menar vi däremot kan slå fel och snarare begränsa insatserna till en debatt om »rätt« eller »fel» litteratur.
Det behövs starka institutioner som är närvarande i människors vardag, goda villkor för författare och satsningar för att lyfta fram minoritetsspråk.
Det behövs även insatser för att få fler vuxna, och i synnerhet män inom LO-kollektivet, att läsa med sina barn.
Genom läslovet uppmärksammas vikten av läsning varje år. Vi är glada att regeringen satt ljus på en viktig maktfråga – allas rätt till ett välutvecklat språk.
Ida Karkiainen är riksdagsledamot (S) Kulturutskottet
Mattias Vepsä är riksdagsledamot (S) Kulturutskottet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
