Rimligt att läkare förordar jämlik vård

Ledare Det krävs tydligare regleringar mot gräddfiler i vården, och det är glädjande att Läkarförbundet bestämt att prioritera det arbetet. 

I Sverige är det lag på att den som har störst behov av vård alltid ska få vård först. I en situation där resurserna är begränsade ska de sjukaste prioriteras. Behovet styr och hänsyn till andra kategoriseringar av människor, till exempel hur mycket pengar de har, får stå åt sidan när det gäller.

Den offentliga vården är gemensamt finansierad och tillhör alla.

Det låter som självklarheter och borde vara det. Det rimmar med en stor del av sjukvårdspersonalens yrkesetik och det är en princip som är lätt att försvara i samhället i stort, eftersom de flesta ändå håller med om att alla människor är lika mycket värda, kan bli sjuka och har rätt till vård därefter.

 Man måste kontrollera att privata verksamheter inte låter deras övergripande mål, som per definition är vinst, påverka hur de utför sin verksamhet

Varför måste man påminna sig om det, och varför har Läkarförbundet bestämt sig för att intensifiera arbetet för en mer jämlik vård, efter påtryckningar från medlemmar på sitt senaste fullmäktigemöte?

Det handlar om privata sjukvårdsförsäkringar, som fortfarande påverkar den svenska vården och gör den mer ojämlik, trots år av rop efter hårdare regleringar och även efter politiska justeringar för att minimera de privata sjukvårdsförsäkringarnas skadliga effekt på vårdens jämlikhet.

Privata sjukvårdsförsäkringar marknadsförs inte längre med att de leder till snabbare vård. Läkare får inte prioritera en patient för att denne har en privat försäkring, det hade varit djupt opassande. Men om en privat sjukvårdsförsäkring inte ger några avgörande fördelar hade den ju bara varit ett slöseri med pengar, så något är lurt. Säljer de som säljer privata sjukvårdsförsäkringar något onödigt eller något olagligt?

Privata sjukvårdsförsäkringar begränsas nämligen inte till ett separat och privat vårdsystem som är helt och hållet privat finansierat. Det handlar inte om ett gäng rika människor som har gått ihop och skramlat ihop till egna läkarutbildningar eller snickrat ihop sina egna sjukhus. De privata sjukvårdsförsäkringarna drar inte sin del av det ekonomiska lasset på det viset. Svenskar är inte vana att betala hutlösa summor ur sin privatekonomi för att få bättre vård än sina medmänniskor.

Privata sjukvårdsförsäkringar handlar istället om att vissa ska få gräddfil till det vi betalat för tillsammans, för att denne eller ofta dennes arbetsgivare har råd att betala för en liten detaljkostnad i slutet av den långa och kostsamma processen som ska till för att ha ett hälso- och sjukvårdssystem i världsklass.

I dag är problemet att både patienter med och patienter utan privat sjukvårdsförsäkring samsas om samma vårdgivare. Och att det finns exempel på där dessa vårdgivare prioriterar oetiskt. Vi behöver reglera verksamheter som finansieras av delvis privata sjukförsäkringar för att se till att hälso- och sjukvårdslagen efterlevs. Det är välkommet att Läkarförbundet vill arbeta mer för att garantera det.

Att det konstant krävs nya regleringar och ställningstaganden för att se till att privata aktörer inom offentlig sektor inte ska få förtur eller skada de offentligas uppgift är ytterligare ett exempel på hur privatisering inte effektiviserar utan leder till ökad kostsam administration och detaljstyrning. Man måste konstant kontrollera att privata verksamheter inte får låta deras övergripande mål och existensberättigande, som per definition är vinst, påverka hur de utför sin verksamhet.

I stället borde man säga att privat vinst till sin natur är olämpligt inom det offentliga, just för att det är ett område där vi demokratiskt bestämt att andra principer är viktigare. Och inom svensk sjukvård har vi bestämt att behovsprincipen, sjukast först, ska väga tyngst.