Riv oskuldsnormens begränsande murar

LEDARE En ny lag hindrar förhoppningsvis fler barn från att utsättas för tvångsäktenskap. Men ännu viktigare är vuxna som ser och bekämpar oskuldsnormens förtryckande konsekvenser.

Hon blir tillsagd att packa högklackade skor. Den här sommaren ska familjen åka utomlands och hälsa på släkten. Jasmine vet inte att detta är en resa där hon ska giftas bort mot sin vilja.

Även Nadja har tagits till ett annat land, klätts i vit brudklänning och blivit kvarlämnad efter det ofrivilliga giftermålet.

Berättelsen om två skolflickor i tonåren som tvingats till äktenskap skulle kunna vara en spännande thriller med sina inslag av poliser, privatspanare, hemliga kontakter, flykt och rädsla.

Men det handlar om verkligheten bakom två av de 365 anmälningar om äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa som gjorts de senaste fem åren. Av de 7 som gått till åtal har fem lett till fällande dom, visar radioprogrammet Kalibers granskning i dokumentären  Tvingad till äktenskap.

Nu är sommaren här och för ett antal ungdomar kan semesterresan sluta som för Nadja och Jasmine.

Omkring 240 000 ungdomar sägs växa upp i Sverige med någon form av begränsningar, våld och hot i hederns namn.

«Jag får inte umgås med svenska tjejer. Jag är med på gympan i smyg. Min kompis tvättar mina gympakläder. Vet inte hur länge jag orkar.»

»Jag vill göra allt rätt men hur jag än gör så blir det fel. Mina föräldrar vill att jag och min syster gifter oss med killar från någon by. «

Två talande citat ur en ny rapport där TRIS (Tjejers rätt i samhället), har kartlagt hedersrelaterat våld och förtryck av unga i Uppsala.

Här visas tydliga skillnader i villkor för framförallt flickor, men även för pojkar med föräldrar födda utanför Norden. Flickor förväntas vara oskulder när de gifter sig och en dryg femtedel i den gruppen tror att tvångsäktenskap blir följden om de bryter mot detta. 41 procent av dessa flickor oroar sig över att inte få gifta sig med vem de vill, jämfört med 1 procent av flickorna i kontrollgruppen. För pojkarna är siffran 31 procent, jämfört med 4 i kontrollgruppen.

Den lag mot äktenskapstvång som Sverige fick år 2014 har uppenbart inte räckt till för att öka skyddet mot att giftas bort mot sin vilja.

Nästan var fjärde flicka (23%) i oskuldskravsgruppen anger att de kommer att utsättas för tvångsförlovning­ eller äktenskap vid en icke godkänd kärleksrelation, jämfört med 6 % av pojkarna i samma grupp.

Rapporten fångar därmed upp potentiella brottsoffer för barn- och tvångsäktenskap.

Den lag mot äktenskapstvång som Sverige fick år 2014 har uppenbart inte räckt till för att öka skyddet mot att giftas bort mot sin vilja. Därför är det bra att den nu är på väg att skärpas. Remissrundan är avslutad och lagen kan komma att träda i kraft nästa år.

Utredningen föreslår att barnäktenskap kriminaliseras. Precis som när det gäller hatbrott bör lagen se allvarligare på kriminalitet med koppling till hedersideologin, eftersom brottsoffren främst är unga kvinnor och flickor, anser utredningen, som letts av Justitiekansler, JK, Mari Heidenborg.

De  84 remissinstanserna, från Arbetsförmedlingen till Örebro universitet,  är övervägande positiva, även om det finns synpunkter, exempelvis från Brottsofferjouren och Roks, att brottet bör ha prefixet »föreställningar om heder» eller »våld i hederns namn«. Detta för att markera att samhället inte står bakom detsamma.

Det ligger en del i det, men samtidigt har just begreppet hedersrelaterat våld och förtryck med tiden kommit att bli en del av vår gemensamma förståelse av denna särskilda utsatthet.

Därför blir det väldigt konstigt, ja, obegripligt när myndigheter och organisationer med en central roll att skydda och värna dessa barns rätt att göra egna livsval istället börjar diskutera vad förtrycket ska kallas, och dessutom föreslår att ordet heder borde ersättas med andra, just när det verkade som att begreppet till slut erkänts av en stor majoritet.

Häromdagen verkade Skolverket ha tagit till sig av  kritiken och backat från ett kritiserat förslag där de avrådde från att använda begreppet ”hedersrelaterat våld och förtryck” i läroplanen. I remissvaret finns inte heller några sådana tendenser. Men när det färdiga förslaget under onsdagen blev offentligt stod verket fast vid sitt egendomliga beslut »att inte använda det specifika begreppet hedersrelaterat våld och förtryck för att inte andra former av förtryck ska tappas bort i utbildningen.«

Skolverkets inställning är knappast klargörande. Argumentationen håller inte. För juridiken och en ny lagstiftning kommer förhoppningsvis avskräcka ett antal från tilltänkta äktenskapsresor och fälla några fler.

Men lagen kommer ändå inte att ta majoriteten av de här barnen någonstans. De kommer att gå kvar i sina skolor med en klump i magen. De kommer fortsätta vara insnärjda i regler och förväntningar. De kommer att behöva det professionella stödet från alla i och runt skolan som ser dem varje dag och även erkänner att problemen finns.

Lärarförbundet, som inte heller tycker att läroplanen ska använda begreppet »hedersrelaterat våld och förtryck«, behöver med andra ord tänka om. Det framstår som absurt när den nya lagstiftningen som ska underlätta för dessa utsatta unga att få en skoltid utan våld och tvång definierar brottsskärpningen med just detta begrepp.

Lärarnas Riksförbund, det andra stora lärarförbundet gör dock inte samma bedömning utan tillstyrker den aktuella utredningens ändringsförslag. En facklig samsyn vore önskvärd här, för de utsatta elevernas skull.

Det mest skrämmande i rapporten om hedersförtryck i Uppsala är hur hög andel av flickor i gruppen med oskuldsnormer som uppger att de riskerar att utsättas för fysiskt (46) eller psykiskt  (61) våld. 32 procent uppger att de utsätts för flera typer av våld vid upprepade tillfällen, jämfört med 6 procent i kontrollgruppen. För pojkar i samma grupp är siffran 9 procent jämfört med 4 procent i kontrollgruppen.

Majoriteten av ungdomarna i enkäten är positiva till samhällets markering och lagstiftning. Men oron visar samtidigt att de inte tror att lagen om otillåtet äktenskapstvång hjälper dem.

Som rapportförfattarna konstaterar är detta mycket viktig information. Skola och socialtjänst behöver särskilt uppmärksamma ungdomar som lever i detta normsystem med oskuldskrav och »varje vuxen person som läser denna kartläggning har ett ansvar att reagera och agera«.

TRIS undersökning visar den stora klyftan mellan uppfostran och förväntningar innanför och utanför oskuldsnormens osynliga murar. Dessa murar måste rivas.

Därför är det bra med den närmast totala uppslutningen kring huvuddelen av utredningens förslag. Det ska inte råda någon tvekan om att Sverige som samhälle inte står bakom hedersförtryck.

Fotnot: Endast ett fåtal av inbjudna remissinstanser har helt avstått från att svara, däribland Diskrimineringsombudsmannen, DO, som »utifrån sitt uppdrag« inte har några synpunkter på förslaget.  I detta ickebeslut har fem experter deltagit, som därmed talar om att myndighetens erfarenhet av lagtillämpning runt diskriminering inte har något att tillföra tvång och särbehandling i hederns namn. Det är minst sagt märkligt.