Gymnasiet var en gång i tiden bara till för en klick elever. I dag är det 98 procent som går vidare och eleverna har själva insett vikten av att ha en gymnasieutbildning. Forskning visar dessutom att det är den lägsta utbildningsnivå som idag krävs för att ha en möjlighet på arbetsmarknaden. Införandet av den treåriga gymnasieskolan har inte bara stärkt de teoretiska kunskaperna utan också inneburit att den yrkesinriktade delen av utbildningen har kunnat utökas och förbättras. Lika viktigt är att gymnasiet stärker vår ställning som aktiva samhällsmedborgare.
Dessvärre är det bara hälften som når alla målen och slutför sin utbildning med godkänt på alla kurser och för dessa elever måste vi göra en kraftansträngning. Därför är det välkommet att TCO uppmärksammar problemet med att de som saknar gymnasiekompetens är överrepresenterade bland långtidsarbetslösa. Liksom Vänsterpartiet vill man ge unga rätten att fullfölja en gymnasieutbildning innan man fyll 25 år. Tyvärr kopplar TCO detta till en skyldighet att fullborda utbildningen, annars förvägras man försörjningsstöd. Det är ett mycket uppseendeväckande förslag som slår hårt mot en grupp som redan är utsatt. Det kan också uppfattas som att man vill införa skolplikt även i gymnasiet trots att frivilligheten och möjligheten att själv välja utbildning och inriktning tycks höja motivationen bland de flesta elever.
Varför skapa ytterligare ett system för ekonomiskt stöd när det redan finns ett väl utbyggt studiestödssystem, som är till för alla vuxna som studerar? Detta befintliga stöd behöver bara anpassas till fler grupper för att bli ett ännu bättre incitament till studier. För många kan steget vara långt till utbildning och att läsa på vuxenutbildningen och skuldsätta sig med studielån känns inte alltid som ett alternativ om man inte ser att det leder till något direkt. Därför vill vi i Vänsterpartiet att de som läser in sin gymnasiekompetens på Komvux ska få 80 procent av studiemedlen som bidrag. Att uppmuntra istället för att piska ger bättre förutsättningar för att lära.
Från reaktionärt håll ses Komvux som en gräddfil in i högskolan – underförstått att det är fusk att komplettera sin gymnasieutbildning som vuxen och därför har regeringen förbjudit att läsa upp gymnasiebetyg på komvux, ett förbud som vi vill häva.
Det livslånga lärandet måste bygga på det faktum att kunskap är likvärdig oavsett när man har skaffat sig den. En utbildning från komvux ska därför bedömas lika som motsvarande utbildning i gymnasieskolan. Den som har kompletterat sina gymnasiebetyg för att bli behörig till högskolan, oavsett om det är allmän eller särskild behörighet, ska inte få sämre möjligheter att komma in på en utbildning genom att hamna i en särskild kvotgrupp i urvalet till högskolan.
Vänsterpartiet vill stärka rätten till gymnasieutbildning. Gymnasieskolans uppdrag måste vara att se till att samtliga elever faktiskt når de mål som finns. Skolan ska inte kunna frånhända sig sitt ansvar genom att hänvisa till att det är en frivillig skolform. Därför behöver skolan också mer resurser, framförallt i form av fler utbildade lärare, för att kunna ta det ansvaret.
Det bästa sättet att motivera elever är att se till att de kan lyckas och nå framgång i sina studier. Fler välutbildade och engagerade lärare som både kan anpassa förväntningarna och undervisningen till varje elev är därför en nödvändig förutsättning i en gymnasieskola för alla.
Rossana Dinamarca, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
