Sverige behöver en ekonomisk injektion, inte åtstramning. Det är en lösning på dagens svåra flyktingsituation, skriver Rune Wigblad, professor i företagsekonomi.
Pessimismen breder ut sig som en följd av regeringens nya beslut om att begränsa flyktingströmmarna till Sverige. Det är snudd på domedagsprofetior som alla saknar grund. Istället finns det skäl för en försiktig optimism.
Figuren nedan visar Migrationsverkets statistik över antalet asylsökande. Det är historiskt höga nivåer som nu har börjat minska till följd av regeringens åtgärder och EU:s skärpta politik. Vi vet ännu inte när kurvan planar ut. Om cirka två månader kan vi uttala oss om detta.
Trots detta går fil. doktor Joakim Ruist, nationalekonom som tidigare varit positiv till invandring, ut i media och varnar för att flyktingkrisen kan knäcka den svenska välfärdsmodellen.
Han anser att den rödgröna regeringens försök att stoppa ”asylkaoset” är otillräckliga, trots att vi ännu inte ser de fulla effekterna av dessa åtgärder. Han tycks förutsätta att Migrationsverkets kurva inte sjunker ytterligare och att Sverige därför fortsatt tar emot mer än 7 000 per vecka. En dagsaktuell notering är cirka 6 000 per vecka.
Har Joakim Ruist då något konstruktivt förslag? Det förslag som han skissar på i en debattartikel i Dagens industri är att Sverige ska införa årliga kvoter för antalet flyktingar och distanssökning för asyl.
Samtidigt konstaterar han att detta inte kommer att ske inom EU. Slutsatsen Ruist drar är att ”som nästa steg stänga gränsen”. Hans åsikt leder till ogrundad pessimism vilket inte är seriöst av en forskare inom området.
Tvärtom, varje kris innehåller en möjlighet. Den svenska välfärdsmodellen är kraftfull och den svenska staten har en god soliditet. I en debattartikel visade jag att Sverige har en åtstramad ekonomi och att tendenserna till låg inflation kvarstår sedan 2012.
Inflationen var 0,1 procent i oktober 2015, trots ökad BNP-tillväxt och det går att följa utvecklingen månad för månad. Min hypotes är att inflationen ökar med 1 procent om Sverige lånefinansierar ca 100 miljarder till investeringar.
Sverige behöver en ekonomisk injektion, inte åtstramning. Det här är en lösning på dagens svåra flyktingsituation. Den växande bostadsbubblan skulle också motverkas av en högre ränta. Låt oss investera oss ur ”flyktingkrisen” och andra kriser och se dem som en möjlighet!
I Ekonomistyrningsverkets rapport från november i år finns den anmärkningsvärda prognosen att statsskuldens andel av BNP ska minska de närmaste åren med upp till 2-3 procent. Men statsskulden bör istället ökas när behovet är som störst.
Att staten lånar upp cirka 200 miljarder på två till tre år, som en investeringsbudget, skulle återställa en normal inflation i Sverige, och normala räntenivåer.
Inom ramen för en investeringsbudget på 200 miljarder skulle det rymmas en betydande humanitär satsning på både bostäder, undervisning och arbetstillfällen för den växande befolkningen. Detta är en investering som betalar sig på lång sikt.
Rune Wigblad, Professor i företagsekonomi, Strömstad akademi
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
