Bra med en allmän värn- och civilplikt. Men utredningen missar behovet av att rusta för stora påfrestningar vid till exempel olyckor, kriser och natur- och miljökatastrofer, skriver Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor.
I förra veckan presenterade personalförsörjningsutredningen för försvaret sitt betänkande. Den föreslår att allmän värnplikt ska återinföras, men fokuserar tyvärr bara på den militära delen av försvaret. Vi tycker inte att det räcker.
Svensk säkerhetspolitik har diskuterats allt livligare de senaste åren, inte minst utifrån aspekter som en ökad militär hotbild, terrorism och ett växande behov av fredsbevarande FN-personal till internationella uppdrag.
I en omvärld där krigshandlingar och våld är mer närvarande tycks många tro att Sveriges säkerhet är avhängig ett medlemskap i militäralliansen Nato. S-kvinnor säger tydligt nej till Nato och är övertygade om att Sveriges alliansfrihet fortfarande är det som bäst gynnar vår säkerhet. En förutsättning är dock att vi har ett modernt och ändamålsenligt inhemskt försvar – och då menar vi inte bara ett militärt försvar.
S-kvinnor vill i stället se en allmän värn- och civilplikt. När utredningen så ensidigt fokuserar på militär utbildning missar den behovet av samhällstjänster för att upprätthålla ett tryggt civilsamhälle. Ett starkt och uthålligt civilförsvar är avgörande för att rusta samhället för stora påfrestningar vid till exempel olyckor, kriser, natur- och miljökatastrofer. Det kan handla om tjänster inom vård och omsorg, administration och service, eller tryggad infrastruktur till exempel säker tillgång till vatten- och elförsörjning.
När den svenska värnplikten avskaffades och civilförsvaret monterades ner gav det stora brister i den svenska beredskapen. Att utredningen nu föreslår att Sverige ska återinföra värnplikten och att den ska vara just allmän, det vill säga omfatta både tjejer och killar, är därför välkommet. En könsneutral värnplikt är en rättvisefråga. Alla ska behandlas lika.
Med en allmän värn- och civilplikt får både det militära försvaret och civilsamhället betydligt bättre förutsättningar för att finna rätt person för rätt uppgift. Exempelvis kan FN:s behov av fredsbevarande personal bättre tillgodoses med en bredare tillgång till välutbildade soldater. Sverige kan därmed öka sitt deltagande – såväl med trupper som med civil personal – i FN-ledda fredsoperationer.
Det kan också ge unga en inblick i mångfacetterade arbetsuppgifter och kunskaper om vårt gemensamma samhällsbygge. Det blir förhoppningsvis en känsla av tillhörighet som ger engagerade och ansvarskännande medborgare. På köpet ger det också praktik för det framtida arbetslivet.
För att få ett hållbart och jämställt försvar behöver alla inkluderas samtidigt som vi fokuserar på både den militära och den civila beredskapen.
Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
