S i Malmö: Marknaden kan bädda för bra stadsplanering

Utvecklingen av Malmö styrs inte bara av marknadskrafterna. Vi satsar på att göra det offentliga rummet till en mer inkluderande och jämställd plats och på att minska segregation och klyftor, skriver Arian Ratkoceri, politisk sekreterare (S) i Malmö, i en replik.

De senaste veckorna har ett flertal skribenter berört utvecklingen av Malmö kopplat till Ståle Holgersens bok – Staden och kapitalet – Malmö i krisernas tid. En av dessa är Daniel Mathisen som i Dagens Arena 8 maj skriver om Malmö som exempel på hur en aggressiv art av nyliberalism har fått fäste i hur städer planeras.

Jag menar att detta är en analys som missar väsentliga delar av den pågående stadsutvecklingen i Malmö. Det är som att analysen slutar med Västra hamnen och Hyllie. Som att staden därmed var ”färdig”.

Jag vill först poängtera att det vore naivt att tro annat än att de marknadskrafter som i mångt och mycket styr bostadsbyggandet och stadsutvecklingen i samhället inte skulle gälla även i Malmö.

Men jag menar att omvandlingen av Malmö genom de satsningar som jag nämner ovan tillsammans med Malmö högskola och Öresundsbron var alldeles nödvändig för att Malmö skulle komma ur 90-talets ekonomiska kris på ett bra sätt. Dessa satsningar har berett vägen för att ska kunna arbeta mot målet om att bygga Malmö helt – fysiskt och socialt.

Några konkreta exempel på detta pågående arbete bör lyftas fram.

•  2010 tillsattes världens första lokala hälsokommission, Malmökommissionen, med uppdraget att ta fram kunskap om Malmös utveckling och ge rekommendationer som syftar till att minska skillnaderna i hälsa bland Malmöborna.

Ett av arbetsfälten som man tittade särskilt på var stadsutvecklingen, eftersom den fysiska miljön påverkar Malmöbornas välbefinnande och hälsa. Kommunen arbetar nu efter dessa rekommendationer när man utvecklar staden.

• Vi vet att det offentliga rummet används i högre utsträckning av män än kvinnor. Därför har vi satsat på jämställda mötesplatser runt om i staden där unga tjejer har varit med och utformat platserna.

• I stadens trafikplanering prioriteras gående, cyklister och kollektivtrafik framför bilen.

Detta eftersom vi vet att detta inte bara är miljömässigt klokt utan också ekonomiskt och demokratiskt riktigt om man vill att alla Malmöbor, oavsett ålder eller inkomst, ska ha tillträde till staden och vara en naturlig del av den offentliga stadsbilden.

• Malmö stad har byggt ett tjugotal temalekplatser, utspridda över hela staden.

Målet är att alla barnfamiljer, oavsett inkomst, ska trivas i staden och besöka dess olika delar.

Och det är just genom att även locka privata investeringar till områden där marknaden inte ens tittat tidigare som vi socialdemokrater skiljer oss åt från andra inom vänstern.

• Genom en cykeltur i Malmö kan man idag se hur byggkranar sträcker sig i områden som Hyllie och Västra hamnen, men även i Oxie, Lindängen samt Holma – områden där det inte har byggts på väldigt länge.

Snart påbörjas också bygget av Malmös framtida landmärke, Culture Casbah, i Rosengård.

För att kunna förverkliga projektet har det kommunala bostadsbolaget MKB bildat ett gemensamt bolag med tre privata fastighetsägare med målet att bygga minst 200 bostäder och ett trettiotal kommersiella lokaler i Rosengård, varav ett 20 våningar högt torn.

• Därtill satsar staden på att bygga en ny tågstation i Rosengård som ska knyta samman staden.

Och det är just genom att även locka privata investeringar till områden där marknaden inte ens tittat tidigare som vi socialdemokrater skiljer oss åt från andra inom vänstern.

För vi måste självklart kunna göra en analys där vi kritiserar icke-fungerande marknadslösningar samtidigt som vi politiskt arbetar för att förändra dessa.

Men vi kan inte nöja oss med det. Vi måste också arbeta för att tämja marknaden och använda den i syfte att minska klyftor, bryta segregationen och få fler att ta del av – och vara en del av – utvecklingen.

Arian Ratkoceri är politisk sekreterare (S) i Malmö