S: Så vill vi få unga att läsa

debatt I en tid då barn och ungas läsande minskar behövs fler initiativ som sätter frågorna kring litteratur och läsande på den nationella agendan, skriver Socialdemokraternas ledamöter i riksdagens kulturutskott.

Läsning är en baskunskap för allt annat lärande och har en oerhörd inverkan på den enskilda människans framtida förutsättningar och liv. Som politisk fråga betraktad rymmer den flera dimensioner – goda språkkunskaper är en förutsättning för såväl bra integration som arbetsmarknad och för demokratin i stort. Ändå tycks frågan relativt kall i den politiska debatten.

I en enkätundersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har andelen unga mellan 16 och 25 år, som svarar att de läser böcker på fritiden varje vecka, halverats. Den har gått från 60 procent till dryga 30 procent mellan åren 2007 och 2018.

Statens medieråds rapport Ungar & medier 2019 visar att läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. År 2012 läste 23 procent av alla 17–18-åringar på sin fritid. Motsvarande siffra för 2018 är 11 procent. Enligt Svenska Förläggareföreningen har svenska ungdomar ett påfallande mindre intresse för frivillig läsning än ungdomar i andra länder.

Detta är alarmerande uppgifter som vi måste ta på största allvar. För att möta detta behövs proaktiva åtgärder. Därför går vi nu fram med en rad satsningar i kommande höstbudget som riktar udden just mot frågan om ungas läsning:

• Vi satsar 26 miljoner kronor som ska gå till kommunerna för uppbyggnaden av nya skolbibliotek samt permanenta medel som ska till Skolverket för stöd och uppföljning av skolbibliotek. Ambitionen är att öka anställningarna av yrkesutbildade bibliotekarier och säkra alla barns rätt till likvärdig tillgång till skolbibliotek. Avsikten är att stödet ska fortgå även 2023 och 2024.
• Vi vill även förlänga satsningen Stärkta bibliotek om 75 miljoner kronor. Syftet med bidraget är att fortsätta öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Fokus avser bibliotekslagens prioriterade grupper såsom barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter samt personer med annat modersmål än svenska. Satsningarna gäller exempelvis utveckling av nya metoder eller förstärkning av befintlig verksamhet och kostnader i samband med detta.
• Vi ökar statens andel av kultursamverkansmodellen om 100 miljoner kronor som också syftar till att stärka folkbiblioteken i hela landet.

Att ta del av böcker, läsande och få möjlighet att utveckla sin egen skrivande förmåga är en fråga om jämlikhet. Såväl skolan som biblioteken är grundläggande för att alla barn ska få samma förutsättningar till läsande och att nå litteratur man inte visste fanns. Skollagen anger vad en ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet ska omfatta. Trots detta saknar allt för många skolor bemannade skolbibliotek.

Med denna budget påbörjar vi därför också arbetet att bygga ut nya skolbibliotek och förlänga insatserna för folkbiblioteken. På sikt kommer det dock att behövas ännu större insatser för både folkbiblioteken och skolbiblioteken. Vi socialdemokrater vill verka för att skollagen ska ange vad en ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet ska omfatta med syftet att stärka skolbiblioteken och öka likvärdigheten. Vi vill även att bemanningen av yrkesutbildade bibliotekarier i skolbiblioteken och folkbiblioteken ska öka.

Som det heter på klassisk socialdemokratiska är vi stolta, men inte nöjda. Stegvis arbetar vi för att utveckla landets biblioteksinfrastruktur och skolbiblioteksväsende med målet att alla ska ges goda förutsättningar att ta del av den rikedom som litteraturen har att erbjuda.

Lawen Redar
Kulturpolitisk talesperson (S)

Hans Hoff
Ledamot kulturutskottet (S)

Åsa Karlsson
Ledamot kulturutskottet (S)

Anna Wallentheim
Ledamot kulturutskottet (S)

Lars Mejern Larsson
Ledamot kulturutskottet (S)

Azadeh Rojhan Gustafsson
Ledamot kulturutskottet (S)