Löntagarna får betala ett högt pris för högerns nedskärningar på arbetsmiljön. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Det skriver Ylva Johansson och Olle Ludvigsson (S).

Den 28 april är det den internationella arbetsmiljödagen. I år behöver den uppmärksammas ordentligt. Det måste bli stopp på urholkningen av arbetsmiljöarbetet.

I flera år har högermajoriteter i Sverige och övriga EU sett detta arbete som en ren nedskärningspost. De negativa konsekvenserna kommer nu som ett brev på posten. Vi vill i stället se en rejäl upprustning. Särskilt viktigt är det att ta tag i den stressrelaterade ohälsan. Den har blivit en modern kvinnofälla.

Arbetsmiljöarbetet i Europa har de senaste åren devalverats. På EU-nivån har arbetsmiljöagendan delvis lagts på is. På nationell nivå har neddragningar genomförts på flera håll. Den svenska regeringen, till exempel, har skrotat stora delar av arbetsmiljöforskningen genom att stänga Arbetslivsinstitutet och har riktat drastiska nedskärningar mot såväl Arbetsmiljöverket som företagshälsovården.

Nu betalar löntagarna priset. Framför allt drabbas kvinnorna. Tendensen är att de arbetsrelaterade sjuktalen stiger på bred front. De har ofta med organisatoriska eller psykosociala faktorer att göra och slår klart hårdare mot kvinnor än män. Stress och press gör att framför allt kvinnor mår allt sämre på jobbet. Inom EU syns en viss ökning av de stressrelaterade sjukdomstillstånden. I Sverige ökade sjukdomarna mellan 2010 och 2012 – inom ramen för en utveckling där också olyckstalen stiger.

Det finns flera faktorer som ställer till det. Bristande inflytande och kontroll är en bov i dramat. Ständig tidsbrist är en belastning. Enformighet kan vara besvärlig att hantera. Vissa arbetsplatser präglas av ett destruktivt ekorrhjul av omorganisationer och nedskärningar. Krav på att alltid vara tillgänglig – så att arbetstid och fritid flyter ihop – kan bli ett ok. Hemma väntar andra plikter som gör det tufft att hinna med – hela livssituationen kan ge känslor av otillräcklighet. I olika kombinationer skapar dessa faktorer så mycket stress och press att många – och i första hand kvinnor – blir sjuka.

Alla förlorar på denna negativa utveckling. För individen är förstörd hälsa inte sällan en personlig katastrof. För företagen är vantrivsel och höga sjuktal en farlig minuspost. Dessutom blir priset för hela samhället högt i form av sjukskrivningar, färre arbetade timmar och lägre produktivitet. Därmed är det inta bara fel – utan också dumt – att inte resolut ta tag i problemen.

En rad insatser behöver göras för att förbättra situationen.

På EU-nivå vill vi se en ny och vassare europeisk arbetsmiljöstrategi som har ett skarpt fokus på de organisatoriska och psykosociala faktorerna. Trots att den förra strategin löpte ut 2012 har det ännu inte presenterats någon ny. Det måste nu göras omgående.

I Sverige vill vi:

  • Bygga ut arbetsmiljöforskningen – särskilt när det gäller kvinnors arbetsmiljöer. Kunskaperna om stress och press-problematiken är för dåliga.
  • Öka resurserna till Arbetsmiljöverket. Det måste bli möjligt att göra fler inspektioner. Det måste också göras en satsning på att ta fram föreskrifter om stressrelaterad ohälsa. I dag finns ingenting på det området.
  • Öka resurserna till företagshälsovården så att bra behandling i så många fall som möjligt kan sättas in så tidigt som möjligt.
  • Förbättra arbetsskadeförsäkringen – så att det kan garanteras att utredningar av stressrelaterade besvär görs snabbt och håller hög kvalitet.

Det är nu hög tid att ta tag i stressen och pressen på jobbet. Detta är på väg att bli en riktigt farlig kvinnofälla. Det är helt oacceptabelt.

Ylva Johansson (S), vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott
Olle Ludvigsson (S), EU-parlamentariker och kandidat i EU-valet

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena