debatt Vi behöver stärka den psykosociala kompetensen inom förlossnings- och mödravården. Riskgrupper ska identifieras och behandlas i god samverkan med andra vårdaktörer, skriver socialdemokraternas Talla Alkurdi och Elinor Odeberg.
Att föda barn är en av livets mest krävande och omvälvande upplevelser, både fysiskt och mentalt. Tillgången till psykosocialt stöd borde därför vara högprioriterad. Men för många med erfarenhet av att bära och föda ett barn blir kontrasten stor mellan vården före och efter att barnet är fött. Från att ha regelbundna samtal och kontroller på MVC om att allt står rätt till, skiftar fokus helt till barnet.
Glappet mellan förlossningsvård och eftervård medför en risk att efterföljande komplikationer såsom förlossningsskador, problem med amning eller nedstämdhet och depression inte fångas upp eller följs upp på rätt sätt.
Just psykisk ohälsa är ett område där det finns ett stort mörkertal bland nyblivna föräldrar. Enligt Socialstyrelsen har inte ens hälften (16 av 43) av sjukhusen skriftliga rutiner för att identifiera och hantera psykisk ohälsa hos mödrar efter förlossningen. I samtliga landsting och regioner erbjuder mödravården ett enda eftervårdsbesök, som vanligen sker 6-12 veckor efter att barnet har fötts. På en knapp halvtimme ska alltifrån förlossningsupplevelsen till amning och gynkontroll avklaras.
Många föräldrar som drabbas av psykisk ohälsa efter en förlossning får idag inte det stöd de behöver varken inom varken mödravården eller förlossningsvården. Parallellt med det har vi en utveckling där sekundär förlossningsrädsla är den snabbast växande typen av förlossningsrädsla. Krav och förväntningar på hur föräldraskapet ska kännas och hur kroppen ska återhämta sig bidrar också till att göra psykisk ohälsa tabubelagd.
För den som lider eller har lidit av ätstörningar kan det vara en särskild utmaning att vara gravid och bli förälder.
De vanligaste psykiska besvären i samband med graviditet och förlossning är depression och ångestsjukdom. Idag genomförs screening för förlossningsdepression på BVC. Det är bra – men långt ifrån inte tillräckligt. Psykisk ohälsa kan ta sig många uttryck. Resurserna för att ta hand om de som drabbas är också bristfälliga. Föräldrar med exempelvis anknytningsproblem hänvisas till barn- och ungdomspsykiatrin, som på många håll är överbelastad.
För den som lider eller har lidit av ätstörningar kan det vara en särskild utmaning att vara gravid och bli förälder. Risken för återfall i sjukdomen ökar och särskilt sårbar tycks tiden efter förlossningen vara, då det nya och lyckliga livet med barnet ska börja. Enligt en ny studie från Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) vid Karolinska institutet i Stockholm uppgav 5,3 procent av de tillfrågade kvinnorna att de led av ätstörningar i början av graviditeten. Siffran var 12,8 procent i en grupp som tillfrågades 6–8 månader efter förlossningen. En alarmerande ökning.
För oss är det uppenbart att tillgången till psykosocialt stöd och vård för psykisk ohälsa idag är alldeles för låg. Det riskerar att leda till långsiktig problematik som hade kunnat undvikas med rätt vård i rätt tid.
Region Stockholm har de bästa förutsättningar i landet för att skapa en trygg och sammanhållen vårdkedja runt den födande. Men de senaste 12 åren av borgerliga vårdvalsprivatiseringar har lett till splittrade vårdkedjor och bristande samverkan, vilket leder till att föräldrar och barn faller mellan stolarna. Bristande personalpolitik har skapat stora problem med kompetensförsörjningen. Det är hög tid att ändra kurs.
Vi behöver stärka den psykosociala kompetensen inom förlossnings- och mödravården. Riskgrupper ska identifieras och behandlas i god samverkan med andra vårdaktörer. Vi kräver att alla ska ha tillgång till kurativa samtal för att bearbeta sin förlossningsupplevelse och för att kunna fånga upp psykisk ohälsa hos nyblivna föräldrar. Med en tidigare och bättre eftervård – som ser till varje individs unika behov och förutsättningar – kan vi minska onödigt lidande.
Talla Alkurdi (S) oppositionsregionråd och 2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Stockholm
Elinor Odeberg (S) 2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning, Region Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
