Skolan behöver kontinuitet, likvärdighet och kvalitet, vilket är i motsats till vad riskkapitalister bidrar med. Det skriver S-studenter i en slutreplik till Moderata studenter.
I Moderata studenters replik till vår debattartikel i Dagens Arena 18/12, finns som vanligt i den borgerliga retoriken ingen uppfattning om skillnaden mellan olika privata aktörer.
Det vi S-studenter vänder oss emot är riskkapitalbolagen och deras vinstuttag ur den svenska skolan.
Riskkapitalbolag har som idé att skära ner – ”effektivisera” – personalkostnader och kostnader för material för att kunna plocka ut högre vinster ur bolag. Specialpedagoger, resurspersoner, idrottshallar och bibliotek är sådant som får försvinna för att sänka kostnaderna. Med en större koncentration till koncerner på skolmarknaden (som de rapporter från Skolverket som hänvisas till i debattartikeln visar) innebär det att fler elever i framtiden kommer gå i skolan under helt andra villkor än tidigare generationer.
Det är inte den enskilda ”eldsjälen” vi vänder oss emot. Eldsjälar får mer än gärna plocka ut en marknadsmässig lön som motsvarar det arbete som läggs ner och återinvestera vinsten i verksamheten. Men det är snarare en typ av företagande som kan definieras som non-profit. Eldsjälen driver inte sitt företag primärt med vinstsyfte till skillnad från en riskkapitalist, som köper företag, hårdtrimmar dem och sedan säljer dem vidare med stor vinst. Det skapar inte kontinuitet, likvärdighet eller kvalitet i den svenska skolan. Tvärtom.
OECD:s Pisaundersökning från 2009 och de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PIRLS från 2011 visar dessutom att svenska elever fortsätter tappa kunskaper i både matematik och läsförståelse. Att ”svenskt skolväsende är på väg att återigen bli en utbildningsinstitution i världsklass” ter sig som ett underligt påstående i det sammanhanget.
OECD:s undersökning visar dessutom att likvärdigheten, definierad av Skolverket som 1) lika tillgång på utbildning, 2) lika kvalitet på utbildningen och 3) utbildningen som kompenserande för sociala skillnader, minskar i svensk skola.
Många reformer har genomförts i den svenska skolan sedan 1990-talet och det är i dag svårt att särskilja vilka som har haft vilka specifika konsekvenser. Men att riskkapitalbolagens vinstuttag skulle bidra till likvärdighet och kvalitet, samt minska negativa konsekvenser av andra reformer är osannolikt.
Lika tillgång, lika kvalitet och utjämnande av sociala skillnader med hjälp av utbildning fås inte genom riskkapitalbolag som lika gärna kunde sälja plastspadar som skolplatser. Det fås genom en skola som drivs av aktörer med en idé om jämlikhet och hög utbildningskvalitet för alla elever. Där har vinstuttaget betydelse för hur mycket dessa idéer får genomsyra verksamheten.
Elisabeth Lindberg, Maria-Elsa Salvo, Diana Amin, Emanuel Jomaa,
Socialdemokratiska studentförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
