Socialdemokraterna har i sitt arbete för att hitta en ny profil lagt stor betoning på vikten av utbildning. Men god utbildning kan inte kombineras med riskkapitalisters vinstuttag, skriver S-studenter.
En elev vid namn Pontus står inför att börja gymnasiet. Han har sökt in på den skola som erbjuder honom den utbildning han helst vill gå. Men skolan nekar honom att börja eftersom han har dyslexi. Skolan bedömer att den inte har råd med honom. I stället får han söka sig till den kommunala skolan som med bristande resurser inte har råd varken med hans valda program eller med extra stöd. Detta är en sann historia. Pontus är på väg ut i livet, men ramlar mellan stolarna på grund av ett felkonstruerat system.
Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn bakom social rörlighet. Ett likvärdigt och välfungerande skolsystem är därför en förutsättning för att minska inkomstskillnader och sociala klyftor, som annars cementeras redan i unga år. Socialdemokraterna har i sitt arbete för att hitta en ny profil lagt stor betoning på vikten av utbildning för att stärka individen och skapa ett mer konkurrenskraftigt samhälle. Framtidspartiet kan aldrig ignorera utbildningens centrala roll. Det är en bra strategi. Men det kräver en ordentlig förståelse av hur dagens skolsystem egentligen fungerar. Mindre klasser i all ära, men den stora utmaningen för en likvärdig skola är hanteringen av riskkapitalbolagens vinstuttag.
Nästan hälften av alla gymnasieelever som går i friskolor i Sverige går i en skola ägd av någon av de 19 huvudmän som sammanlagt äger 40 procent av de fristående gymnasieskolorna. Samtliga av dessa 19 är aktiebolag. Aktiebolagen både startar och lägger ner flest skolor av de privata huvudmännen. En sen trend är även att de stora skolkoncernerna gradvis börjar ta över omvandlingen av den så kallade skolmarknaden. Allt detta framgår av två rapporter från Skolverket (”Skolmarknadens geografi” och ”Enskilda huvudmän och skolmarknadens ägarstrukturer). Det mest slående under de senaste 20 årens omvandling av svensk skola inte är valfrihetsreformerna utan marknadifieringen. Eleven är i dag inte en medborgare på väg att bli utbildad utan en konsument som ska göra ett välinformerat val. Frågan är vad det innebär för en 15-åring på väg ut i livet.
Att skolsystemet och framför allt gymnasieskolan domineras av aktiebolag, ofta ägda av riskkapitalbolag, vid sidan av de kommunala skolorna innebär att en betydande del av huvudmännen har vinstuttag som ett krav i sin verksamhet. Det får i sin tur konsekvenser i form av ökad osäkerhet – skolor startas för att sedan läggas ner då lönsamheten blir för låg eller för få elever söker sig dit. Elever med särskilda behov får inte fullt ut del av valfriheten då friskolor nekar dem tillträde till den utbildning de vill gå eftersom resurserna i stället ska gå till vinstutdelningar.
Osäkerhet och ojämlikhet i det svenska skolsystemet är på lång sikt ett allvarligt hot mot ökad social rörlighet och en högutbildad arbetskraft. Det handlar om unga människor som helt plötsligt måste bli marknadsaktörer istället för att koncentrera sig på sin utbildning. Om unga människor som förlorar sina chanser i livet på grund av spelregler som framhäver vinstintresset över kunskap som en nyckel till framgång i dagens avancerade ekonomier.
Det är dags att framtidspartiet Socialdemokraterna inser att valfrihet och vinstuttag är två skilda saker och därmed vågar förbjuda riskkapitalbolagen inom skolsystemet. Ett parti som säger sig vilja satsa på utbildning kan inte fortsätta tillåta att skolan urholkas på det här sättet. Enskilda aktörer kan fortsätta driva sina verksamheter, men utan att de negativa konsekvenserna som vinstuttagen ger upphov till får fortsätta att neka dagens elever rätten till en trygg och jämlik utbildning.
Elisabeth Lindberg, Emanuel Jomaa, Marìa-Elsa Salvo, Diana Amin
Socialdemokratiska studentförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
