debatt Länder som Polen och Ungern skulle med sin auktoritära utveckling aldrig blivit insläppta i EU om de ansökt om medlemskap idag. Jag vill därför lyfta fram fyra förslag för att få bukt med den värdekris som för närvarande råder i EU, skriver Europaparlamentariker Bodil Valero (MP).
Det är häpnadsväckande att EU inte gör mer för att sätta stopp för de medlemsländer som gång på gång kränker EU:s grundläggande demokratiska värden, samma värden som den svenska grundlagen vilar på.
Länder som Polen och Ungern skulle med sin auktoritära utveckling aldrig blivit insläppta i EU om de ansökt om medlemskap idag.
Få har nog missat att demokratin och rättsstaten är satta under hårt tryck i flera EU-länder.
- Ungern har nyligen tvingat bort ett välkänt universitet ut ur landet.
- Polens nationalkonservativa regering har satt rättsväsendet ur spel genom att tillsätta regeringstrogna domare.
- I Spanien hungerstrejkar nu oppositionella politiker i protest mot att de fängslats helt utan giltiga skäl.
De auktoritära tendenserna sprider sig och är ett hot mot såväl Europas befolkning som svensk demokrati och politik, då alltfler beslut tas på EU-nivån.
Denna vecka ska EU rösta om ett program för att stärka unionens rättigheter och värden, som jag är föredragande för.
Det är en viktig del i EU:s arbete för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter, men långt ifrån tillräckligt för att sätta stopp för den totalitära utvecklingen i Europa.
Jag vill därför lyfta fram fyra förslag för att komma till rätta med populism och antidemokratiska krafter i EU.
1. EU behöver en rättslig mekanism som säkerställer att medlemsländerna lever upp till grundläggande mänskliga rättigheter och demokrati. Det så kallade Artikel 7-förfarandet som inletts mot Polen och Ungern för att de allvarligt åsidosätter EU:s värden fungerar inte, eftersom det krävs enhällighet bland alla medlemsländer.
Polen och Ungerns regeringar har uttalat stöd för varandra och kan på så sätt hindra att artikel 7 träder i kraft mot dem. När ett land eller företag bryter mot våra miljölagar så kan det få böta då det inte är en politisk avvägning utan en juridisk fråga. Men om ett land bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter händer ingenting.
2. EU behöver införa ekonomiska sanktioner via EU-budgeten.
Det är orimligt att länder som bryter mot EU:s grundläggande demokratiska värden samtidigt kan ta emot miljarder i EU-stöd. Nyligen drog Polen tillbaka en kritiserad reform om tvångspensionering av ett stort antal domare i högsta domstolen, efter en dom i EU-domstolen och hot om böter. Att använda ekonomiska sanktioner som påtryckningsmedel fungerar och bör kunna användas i fler fall.
3. EU måste försvara och skydda pressfriheten. De senaste åren har ett flertal journalister mördats efter att de granskat maktmissbruk eller korruption i EU-länder såsom Malta, Slovakien och Bulgarien.
I Danmark ser vi oroväckande tendenser till politisk styrning av public service. Om journalister inte tillåts verka fritt och säkert stärks odemokratiska krafter och brott som korruption, maktmissbruk och kränkningar mot mänskliga rättigheter riskerar att få fortsätta i det tysta.
Fria och oberoende medier är också viktigt för att motverka falska nyheter och propaganda som just nu göder de högerextrema partierna.
Det är fullt möjligt att motverka populism och antidemokratiska krafter.
I parlamentet har vi tagit steg i rätt riktning genom att inrätta en stödfond för grävande journalister liksom att driva på för att ge journalister och visselblåsare starkare lagligt skydd i EU.
4. EU behöver också stärka och skydda civilsamhället. Folkrörelser och miljö- och människorättsorganisationer har haft stor betydelse för utvecklingen av demokratin och mänskliga rättigheter.
Idag ser vi hur civilsamhället hotas och förtalas när de granskar makten och står upp för grundläggande rättigheter. Vi kan inte tvinga länder att bli demokratiska, men vi kan stärka de organisationer som värnar och bygger demokratin på sikt.
Just nu förhandlas EU:s nästa långtidsbudget. Jag har i programmet för EU:s rättigheter och värden drivit på för ett utökat stöd för civilsamhällesorganisationer som arbetar med att stärka EU:s grundläggande värden.
Om mindre än sex månader är det val till EU-parlamentet. De högerextrema partierna har enats om en gemensam mobilisering inför valet, med hjälp av bland andra Steve Bannon, Donald Trumps förre chefsstrateg, och de ser i opinionen ut att gå kraftigt framåt i flera länder. Sverige är inte immunt mot utvecklingen. Vi har ett växande nationalistiskt parti och nazistiska organisationer som sprider hat och rädsla, vilket blev tydligt inte minst under årets Almedalsvecka.
EU står inför ett ödesval och måste göra väsentligt mer för att skydda grundläggande värden om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. När högerextrema och klimatskeptiker sitter i regeringar hotar de hela EU-samarbetet och riskerar att omintetgöra alla ansträngningar för klimatet och de demokratiska värderingar vi under lång tid kämpat för.
Det behöver inte vara så, det är fullt möjligt att motverka populism och antidemokratiska krafter.
Det är dags att vi på allvar sätter igång med det arbetet.
Bodil Valero är EU-parlamentariker (MP), ansvarig EU-parlamentariker för EU:s program för rättigheter och värden
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
