Så kan det fria skolvalet även öka jämlikheten

Släpp beröringsskräcken kring det fria skolvalet. Genom ett kontrollerat skolval kan vi kombinera både valfrihet och jämlikhet,  skriver 

studentpolitikern Fredrik Strelert (S).

Trots att det fria skolvalet har bidragit till ökad segregation och ojämlikhet i den svenska grundskolan verkar den politiska viljan saknas för att reformera skolvalet. Istället har debatten hamnat i en politisk dragkamp utan möjlighet till framåtsyftande lösningar.

Genom ett kontrollerat skolval kan vi kombinera både valfrihet och jämlikhet. På så vis kan vi även bryta den politiska låsningen.

För den som vill se en jämlik skola, där alla barn oavsett bakgrund ges samma möjligheter, finns det stor anledning till oro. 

Nyligen släppte Skolverket en rapport som slår fast att ojämlikheten i grundskolan har ökat utifrån i princip alla parametrar de senaste 20 åren. Elevernas socioekonomiska bakgrund har fått ökad betydelse för deras resultat, eleverna har blivit allt mer uppdelade i skolor efter familjebakgrund och skillnaderna mellan skolor har nästan fördubblats sedan början av 2000-talet. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har tidigare slagit fast att det fria skolvalet bidragit till ökad skolsegregation.

Därför är det sorgligt att debatten om det fria skolvalet har kommit att delas upp i två läger där möjligheten till framåtsyftande lösningar tycks vara små.

• På ena sidan har vi de som blundar för problemen med skolvalet, eller som likt Moderaterna hävdar att ett obligatoriskt skolval skulle lösa dessa problem.
• På andra sidan finns de som med rätta kritiserar skolvalsystemet men som inte presenterar något genomförbart eller ens önskvärt alternativ.

En jämlik skola är för viktig för att hamna i denna politiska dragkamp. Då de flesta verkar vara överens om att skolsegregationen behöver brytas, borde även någon form av skolvalsreform vara möjlig.

Ett kontrollerat skolval innebär att alla får rangordna vilken skola de vill gå på men att urvalsprinciperna även inkluderar elevers socioekonomiska bakgrund.

En sådan reform skulle kunna vara ett kontrollerat skolval. Ett kontrollerat skolval innebär att alla får rangordna vilken skola de vill gå på men att urvalsprinciperna, utöver närhetsprincipen och kötid, även inkluderar elevers socioekonomiska bakgrund.

På så vis kan elever från exempelvis studieovana hem ges förtur när platser till skolor fördelas. 

Ett kontrollerat skolval har redan införts i bland annat Danmark och Nederländerna.

Anna Ekström har som ordförande för skolkommissionen förespråkat en liknande lösning och SSU har länge drivit denna fråga. 

Precis som idag skulle ett kontrollerat skolval innebära att alla elever inte hamnar på den skola som de önskat. Skillnaden är att exempelvis kötid inte skulle spela en lika avgörande roll för vilken skola en elev hamnar på.

Detta är inte orimligt då kötid är en högst orättvis urvalsgrund. Detta då kötid främst gynnar elever som är födda tidigt på året och som har resursstarka och välinformerade föräldrar.

Exakt hur stora kvoterna i ett kontrollerat skolval bör vara, vilka kriterier de bör utgå ifrån samt till vilken grad de ska vara tvingande, kan diskuteras. Utgångspunkten bör oavsett vara att kvoterna korrigerar den ojämlikhet som uppstår i det fria skolvalet, så att elevunderlaget blir så blandat som möjligt.

Genom ett kontrollerat skolval går det att kombinera en viss valfrihet med en tydlig ambition om en blandad och jämlik skola. Att samla en riksdagsmajoritet för ett sådant förslag borde därför inte vara omöjligt.

Ett kontrollerat skolval löser inte den ökade skolsegregationen i ett svep, men varje steg som kan bidra till en mer blandad elevsammansättning är att föredra framför att låta klyftorna i skolan fortsätta öka.

Fredrik Strelert är vice ordförande i  Socialdemokratiska studentklubben i Stockholm (SSK).