Jom Kippur-kriget triggade 70-talets inflationsspiral och den tidens ekonomiska kris. Står vi inför en ny?
De senaste dagarna har vi förfasats av Hamas fruktansvärda terrorattacker mot Israel, som också har följts av blodiga repressalier och bomber mot civila mål i Gaza. Israel har utropat krig och har den internationella rätten att försvara sig med sig.
Men den här ledaren handlar inte om Hamas obeskrivligt vidriga kidnappningar och urskillningslösa mord på oskyldiga israeler, eller om de historiska folkrättsliga övergreppen mot Palestina eller varför Hamas och Palestina inte är samma sak, utan vad ett fullskaligt krig mellan Hamas och Israel kan innebära ekonomiskt.
Att krig utlöser inflation är inget unikt
För 50 år sedan på dagen för Hamas raketer från Gazaremsan inleddes Jom Kippur-kriget, också känt som Oktoberkriget. En koalition av arabiska stater under ledning av Syrien och Egypten anföll Israel 1973 och detta blev starten på ett två veckor långt blodigt krig som i sin tur utlöste en global oljekris. De oljeexporterande länderna riktade (inom ramen för OPEC) sanktioner mot de västländer som stöttat Israel i kriget, vilket ledde till kraftigt ökade oljepriser och en hög inflation.
På många sätt likt den energikris som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina, som skedde just i samband med återöppnandet av ekonomin efter pandemin. Den energikris som blev starten på den inflation vi fortfarande brottas med i dag.
Att krig utlöser inflation är inget unikt. Det tenderar att leda till avskurna handelsvägar, att arbetskraft som tidigare deltog av produktion av varor dras in i armén och andra typer av bristsituationer och förändrade konsumtionsmönster. Att energipriser ofta är ett centralt element i en inflationsspiral är heller inte unikt. Till exempel har vi till stor del de sjunkande elpriserna att tacka för att inflationen i Sverige och i omvärlden är på väg ned.
Det som är unikt är att vi tror att inflation enbart ska mötas med högre räntor och passiv, till och med åtstramande, finanspolitik. När energikriserna i plural (den andra 1979 i samband med den iranska revolutionen) slog till på 70-talet var inte räntepolitik i centrum för inflationsbekämpningen. Vi ställde om från oljevärme till fjärrvärme, byggde ut kärnkraften och energieffektiviserade. Precis den typ av framtidsinvesteringar vi skulle behöva nu, snarare än sänkt skatt på bensin som fortsätter uppmuntra till ett ohållbart fossilbränsleberoende av oljeshejkerna i Mellanöstern.
På de tre dagar sedan attackerna mot Israel började har oljepriset redan gått upp. Om kriget och våldet eskalerar och fler länder dras in i konflikten är det fullt möjligt att vi ser nya energiprisstegringar som spiller över i högre inflation. Igen.
Ska vi då – igen – tro att det är boräntorna, det vill säga redan pressade hushåll, som är svaret? Eller ska vi lära oss något av historien och faktiskt satsa på att öka vår motståndskraft inför volatila energipriser?
Alla politiska krafter måste se till att våldsamheterna upphör och att inte fler oskyldiga liv spills. Men tyvärr är sannolikheten att våldet fortsätter hög. De geopolitiska spänningar som det för med sig kan få konsekvenser inte bara för fred och säkerhet i regionen, utan för hela världsekonomin.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
