debatt Kampen mot militarism och upprustning kräver att Sverige undertecknar kärnvapenkonventionen och säger nej till Nato, skriver tre representanter för S-kvinnor i Skåne.
Kvinnor har kämpat länge med fredsfrågorna. Vi får inte glömma vår historia, vad vi har stått upp för och vilka beslut som har fattats för att orka fortsätta vårt arbete framåt i tiden.
Vi vill med det Socialdemokratiska kvinnoförbundets historiskt långa kamp för fredsfrågorna att Sverige med sin feministiska utrikespolitik undertecknar kärnvapenkonventionen i FN. Det är också viktigt att vi i vårt freds- och jämställdhetsarbete i fortsättningen säger nej till Nato. Vi vill också med en socialistisk valseger att man fortsatt driver på det viktiga arbetet nationellt och internationellt med att få in fler kvinnor i fredsprocesser.
Vi har en stor kvinnlig förebild inom Socialdemokratiska kvinnoförbundet – vår före detta förbundsordförande och FN ambassadör Inga Thorsson, som tillsammans med andra arbetade väldigt intensivt med fredsfrågorna under drygt ett halvsekel. Tidigt gick hon med i Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet – IKFF. Under hennes tid som förbundsordförande för S-kvinnor vann kvinnoförbundet sin kamp mot svenska kärnvapen.
Militarism är ett sätt att tänka. Ett tankesätt där våld och vapen står som verkliga problem och konfliktlösare i en värld fylld av hot och fiender. Militarismen får fortfarande näring och växer stadigt till en energislukande massa i världen.
Människor svälter, dör och lever i förtryck vilket bland annat leder till osäkra, dödsbringande flyktvägar för att få möjlighet till att leva i ett tryggare samhälle. Det finns i människans grund – överlevnad – att få leva i trygghet och säkerhet, att få utvecklas som individ, att ha en roll i samhället, att ha en betydelse.
Under åren 2000–2015 innehöll endast 27 procent av fredsavtalen en referens till kvinnor.
Vi behöver gå från militarism och upprustning till en mer levande fredskultur där våra skattepengar går till mer fredsfrämjande insatser som konfliktförebyggande arbete, där fler kvinnor får medverka och fatta beslut.
Kvinnor blir ofta måltavlor i konflikter på ett annat sätt än män och ses många gånger som offer vilket innebär att kvinnors deltagande osynliggörs. Vi behöver en jämnare könsfördelning inom medling och fredsförhandling.
Under åren 2000–2015 innehöll endast 27 procent av fredsavtalen en referens till kvinnor. Med kvinnor vid förhandlingsbordet finns det en större benägenhet till att kvinnors rättigheter och ett genusperspektiv inkluderas. Avtalen får bättre förutsättningar för att bli hållbara.
Sveriges regering och främst vår utrikesminister Margot Wallström har prioriterat genomförandet av agendan för kvinnors fred och säkerhet i FN:s säkerhetsråd. Många av de beslut som har fattats sedan Sverige tog plats i rådet har handlat om jämställdhet, kvinnors deltagande eller genomförande av agendan för kvinnors fred och säkerhet.
Med Sverige som ordförande i rådet antogs bland annat en resolution om Centralafrikanska republiken som slår fast att sexuellt och könsbaserat våld kan utgöra grund för sanktioner.
Med internationell fred och solidaritet som ledord fortsätter vi nu vårt livsavgörande arbete mot militarism och upprustning för en värld där jämställdhet och jämlikhet får råda.
Vi vill vara med i bygget av trygga och säkra samhällen där varje individ har rätt att leva och utvecklas utifrån den människa hen föds till. En feministisk utrikespolitik där humankapitalet står främst i ledet. Därför tar vi den feministiska kampen tillsammans!
Elin Gustafsson är ordförande S-kvinnor i Skåne
Madeleine Göransson är internationellt ansvarig S-kvinnor i Skånes distriktsstyrelse
Ann-Sofie Adermark är ledamot i S-kvinnor i Skånes distriktsstyrelse
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
