Så kan Sverige bli en nyckelaktör i Syrien

Syrien Svårt att förstå varför regeringen inte använder Syrienföddas nätverk och kunskaper.

Jag kämpar fortfarande med att förstå komplexiteten i allt vi syrier har känt sedan Assad-regimens fall den 8 december – att hantera våra djupa trauman, sår och förluster, och att leva ett helt liv under förtryck, rädsla, underkastelse och daglig förnedring.

Jag har rest till Syrien två gånger sedan början av året – tre veckor i januari och tio dagar i mars. Jag har reflekterat över Sveriges roll i förhållande till de snabba förändringarna.

Sverige har visserligen spelat en betydande roll i att finansiera humanitärt bistånd, stödja mänskliga rättigheter och stärka befolkningens motståndskraft, men har ännu inte tagit meningsfulla steg för att involvera syrier i Sverige i att forma den politik som påverkar deras hemlands framtid.

Unika kunskaper

Nästan 200 000 Syrienfödda bor i Sverige, varav många besitter värdefull expertis, nätverk och färdigheter, men deras potential är till stor del outnyttjad. Trots den förändrade politiska och militära situationen i Syrien har Sverige inte engagerat syrier i diskussioner om policy eller ekonomisk strategi – förutom möjligen symboliska och pliktskyldiga samtal.

Medan andra länder aktivt har integrerat syrier i viktiga sektorer och politiska samtal, har Sverige i stor utsträckning misslyckats med att erkänna landets syrier som politiska och ekonomiska aktörer.

Detta är inte bara ett inrikespolitiskt misslyckande – det är en missad strategisk möjlighet för verklig påverkan och ekonomiska vinster.

Sverige har tydliga styrkor inom flera sektorer och skulle kunna dra direkt nytta av att delta i återuppbyggnaden av Syrien, inom till exempel byggnation, jordbruk, hälso- och sjukvård, förnybar energi och IT. Den syriska diasporan i Sverige kan erbjuda ovärderliga konkurrensfördelar tack vare sin lokala kunskap, kulturella förståelse och affärskontakter, vilket minskar riskerna för svenska företag som vill in på den syriska marknaden. EU har nyligen börjat lätta på sanktionerna mot Syrien, särskilt inom viktiga sektorer som energi, bankväsende och transport. Denna förändring innebär ett lägligt och strategiskt tillfälle för svenska företag och beslutsfattare.

Drivande kraft för förändring

Andra länder har erkänt vikten av den syriska befolkningsgruppen och aktivt integrerat dem på arbetsmarknaden och i utrikespolitisk dialog. Tyskland har till exempel engagerat syrisk kompetens för att fylla luckor inom viktiga sektorer som hälso- och sjukvård, ingenjörsvetenskap, transport och logistik.

Enligt Tysklands federala läkarförbund arbetade 5 758 syriska läkare i Tyskland år 2023, många av dem på sjukhus och i glesbygdsområden där det råder stor brist. Dessutom har Tyskland inkluderat syrier i politiska samtal och frågor om rättvisa och ansvarsutkrävande samt kulturella och forskningsinitiativ, vilket har gjort det möjligt för dem att bli en drivande kraft för förändring. Detta proaktiva tillvägagångssätt har inte bara stärkt Tysklands ekonomi utan även byggt upp strategiska relationer som kommer att vara ovärderliga i framtiden.

Sverige har däremot i stort sett avstått från att utveckla en sammanhängande engagemangsstrategi. Yrkeskunniga i Sverige är underutnyttjade, ofta med hänvisning till det känsliga i att involvera dem i politisk dialog. Eftersom Syriens återuppbyggnad kommer att kräva investeringar i infrastruktur, teknik och många andra sektorer, och i kvalificerad arbetskraft, kommer de länder som aktivt bygger relationer med sin syriska befolkning idag att vara bättre rustade för att dra nytta av framtida återuppbyggnadsinsatser.

Osynlig grupp

Förutom några färska initiativ där syrier själva organiserat sig i Sverige, har landet i stort sett avstått från att utforma en tydlig strategi för att dra nytta av sin syriska befolkning. Svensk rapportering om Syrien tenderar att exkludera perspektiv och expertis från syrier som bor i Sverige, de behandlas som en främmande eller osynlig grupp. Rapporteringen speglar sällan de verkliga prioriteringarna eller ambitionerna hos syrier – vare sig de befinner sig i eller utanför landet – utan bygger oftast på etablerade, ytligt formulerade narrativ. Detta tillvägagångssätt riskerar att skada den syriska saken och undergräva legitima ambitioner att bygga ett medborgerligt och demokratiskt samhälle.

Med skiftande svenska politiska prioriteringar, geopolitiska förändringar och en pressad ekonomisk situation, står inte Syrien högst på Sveriges agenda. Ändå innebär detta ögonblick ett kritiskt vägval. En fortsatt politik utan engagemang kommer att lämna Sverige vid sidan av, medan andra länder etablerar de relationer och det inflytande som krävs för att forma Syriens framtid. Att hålla meningsfulla samråd med syrier som nyligen har besökt Syrien, och att inkludera dem i politisk och ekonomisk dialog, skulle säkerställa att Sverige förblir relevant och en nyckelaktör i Syriens återuppbyggnad, till nytta för både den svenska ekonomin och svenska företag på lång sikt.

Kholoud Mansour Herslow, Policy advisor och researcher med erfarenhet av humanitärt arbete, jämställhet och utvecklingsfrågor och fredsbyggande i MENA-regionen. Herslow har även varit  Affiliated Researcher vid Center for Middle Eastern Studies vid Lund University.