Bostad Hundratusentals hyreslägenheter kommer behöva renoveras de kommande åren. En kombination av eftersatt underhåll, höjda krav på standard och avsaknad av statligt stöd leder till att hyrorna många gånger stiger kraftigt efter renovering. Det skriver tankesmedjan Bostad 2030 som släpper en ny rapport om socialt hållbara renoveringar av bostäder och politiska krav för att kunna motverka renovräkningar.
I en ny rapport från Bostad 2030 presenterar vi konkreta förslag på vad som kan göras på svensk bostadsmarknad för att minska renoveringskostnaderna och därmed se till att fler kan bo kvar även efter en renovering.
Att genomföra nödvändiga renoveringar och i vissa fall höja standarden i hus som är 50 år gamla är i grunden inte ett problem. Det är sättet det görs på som är ett problem. För få bostadsrättsföreningar skulle få för sig att göra renoveringar på det sätt som många hyresvärdar gör. Ett fenomen som blivit vanligare är dessutom styckevisa renoveringar, där man istället för att genomföra stambyte i ett helt hus väljer att rusta upp lägenheter mellan två hyresgäster. Då finns det ingen hyresgäst att ha dialog med och hyresvärden bestämmer själv vilka åtgärder som ska göras. Med följden att hyresgäster tvingas utstå konstanta renoveringar i sina hus år efter år.
Men det skulle inte behöva vara så här. Det finns goda exempel på hur socialt hållbara renoveringar kan genomföras.
För det första borde Sverige återigen kolla över sundet. I Danmark har allmännyttan en gemensam fond för att kunna låna till renoveringar av beståndet. Årligen avsätter de allmännyttiga bolagen kapital till Landsbyggefonden, vars medel senare kan bidra till renoveringar och nybyggnation. Många gånger är det ekonomiska skäl till att allmännyttan säljer delar av sitt bestånd.
För det andra har Danmark infört en stark lagstiftning för att motverka spekulation på hyresmarknaden. Blackstone-lagen, döpt efter världens största riskkapitalbolag, innebär att köpare av hyresfastigheter inte kan höja hyran efter renovering under de första fem åren efter övertagandet. Undantag är om stora energieffektiviseringar görs. Som en följd av lagen så ska ingen hyresgäst heller kunna få betalt för att flytta eller drabbas av väsentligt höjd hyra.
För det tredje så finns det flera exempel på allmännyttiga bolag som funnit modeller för att genomföra nödvändiga renoveringar i god och nära dialog med de boende. Ekonomiskt har det också inneburit att de flesta hyresgäster haft råd att bo kvar. I vår rapport lyfter vi några bolag som förebilder. Ett exempel är Helsingborgshem där man renoverat bostadsområdet Drottninghög, ett område med relativt låg betalningsförmåga och som under flera år brottats med sociala utmaningar. Genom ett system med till- och frånval kunde renoveringar genomföras med standardhöjningar anpassade till de boendes önskemål och betalningsvilja. Genom en tidig dialog med hyresgästerna som sedan pågick under hela processen fick Helsingborgshem alla hyresgäster i området att godkänna renoveringarna. Det har aldrig skett förut.
Modellen BoKvar i Knivsta utgår från principen om att inte riva ut fungerande kök eller badrum i onödan. Målet är att alla hyresgäster ska kunna bo kvar både under och efter renoveringen. I modellen är målet att hyreshöjningarna ska vara förutsägbara över en 10-årsperiod. Konkret innebär det att en trea som kostade 6000 per månad år tio kommer ha en hyra på 8594 kronor.
När en ny riksdag sammanträder i slutet av september är det minsta att begära en nationell renoveringsstrategi som är långsiktigt hållbarhet – för både boende och fastigheterna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
