FREDAGSKRÖNIKA Vem vinner informationsövertaget i det här riksdagvalet, som påminner om USA:s presidentval? Jag har förslag på en strategi,
Det är redan april och vi vet att det här valåret kommer bli det smutsigaste någonsin. Falska nyheter är vardagsmat på nätet. Plötsligt ska alla positionera sig genom att fabricera påståenden. Ett av flera exempel är Svenskt Näringsliv som startade »nyhetsportalen« Arbetsmarknadsnytt.
Uppdrag granskning i SvT avslöjade i januari att Arbetsmarknadsnytt spred rykten om hamnkonflikten i Göteborg. De hade hittat på att hamnarbetarna krävde fler tv-kanaler och fina middagar med chefen. Det känns som att det går att skapa rubriker om vadsomhelst utan källhänvisningar, och framställa det som nyheter.
Det går att försöka kämpa mot det här. Att vinna över den faktaresistens som blir allt starkare på nätet.
Ni vet hur folk kan säga »jag bryr mig inte om det är sant, det är för jävligt ändå«. Och för att ge stöd åt sin tes, så delar de artiklar från tidningar där de bara har läst rubriken och ingressen. För att de inte har betalat för en prenumeration, och betalväggen blockerar dem från att läsa hela artikeln.
Vem vinner informationsövertaget i det här riksdagvalet? Det påminner om USA:s presidentval.
Jag vill föreslå en annan strategi som jag tror kan göra störst skillnad.
Öka valdeltagandet. Organisera dig lokalt och få människor att rösta. Oavsett vilket parti, så behöver vi uppmuntra alla att rösta. Du behöver inte vara med i ett parti för att göra skillnad. Utan att säga åt folk vad de ska rösta på, borde målet vara enkelt: Få fler människor att gå till vallokalen.
I USA får alla som har röstat ett klistermärke att sätta på jackan. Det visar att vi är många som röstar. Enkel marknadsföring.
I riksdagsvalet 2014 röstade 85,81 % av de röstberättigade i Sverige. Det är alltså runt en miljon människor som inte har röstat. I vissa kommuner är valdeltagandet otroligt lågt. I kommunvalet röstade 60 % av invånarna i 38 kommuner.
Valdeltagandet är högst bland högutbildade och lägst bland medborgare som är födda utomlands. Det är klart att vi måste fixa det här för att stärka demokratin.
Särskilt i våra miljonprogramsområden runtom i Sverige är valdeltagandet lägre. Hur kan vi kalla det en demokrati om inte alla är med och bestämmer?
Här är några förslag:
- Gör det till en kul aktivitet att rösta.
Jag förstår att det låter konstigt, men allt vi kan göra för att motivera människor att gå till valurnan är bra. En sån liten grej som att det regnar på valdagen kan avgöra om folk vill gå ut till vallokalen. Gör en festival, bjud på fika på torget. I USA får alla som har röstat ett klistermärke att sätta på jackan. Det visar att vi är många som röstar. Enkel marknadsföring.
- Satsa på förtidsröstningen.
Sätt ett mål under de veckorna: försöka åtminstone få en person att rösta om dagen. Allt som krävs är legitimation. Gå med arbetskamraterna efter jobbet eller varför inte på lunchen?
Det enklaste är egentligen att sätta upp lappar i porten där du bor. Sätt upp en lista på “röstkompisar” som kan tänka sig att följa med grannar till vallokalen. Ta med en termos kaffe, lär känna varandra. Om vi ska organisera orten, måste vi börja i porten.
- Information om valet måste spridas där människor är.
På det lokala köpcentret, på biblioteket, på komvux. I moskén, kyrkan och synagogan. Krogarna och pizzeriorna i Sverige borde ha valmyndighetens broschyrer framme.
Botkyrka kommun har demokratiutvecklare som jobbar med den lokala föreningsdemokratin mellan valen.
Men som också organiserar föreningarna till att dela ut information på flera språk under valåret. I Skärholmen i Stockholm är det förstagångsväljare i “127:s röster räknas” som engagerar grannarna till att rösta.
Sånt här borde göras i varje stadsdel och i varje kommun.
Till här valåret, så är frågan du kan ställa dig enkel:
Vad kan jag göra för att få fler personer att rösta?
Svara på den frågan och sätt igång.
Tanvir Mansur är frilansskribent och producerar poddcasts.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.