Psykisk ohälsa hos unga har dubblerats på tio år, men kan förhindras om symtomen upptäcks tidigt. Här är fyra förslag för att fånga upp elever i riskzonen, skriver Nasra Ali, förbundsordförande och Frida Gunnarsson, ansvarig för högre utbildning och psykisk ohälsa, S-studenter.
Psykisk ohälsa är vår tids största folksjukdom – och utvecklingen ser just nu allt annat än ljus ut. I slutet av förra året presenterade Socialstyrelsen alarmerande siffror – i gruppen unga mellan 10 och 17 år har förekomsten av psykisk ohälsa dubblerats under de senaste tio åren[1]. Statistiken för den arbetande delen av befolkningen följer samma mönster, enligt en rapport från SACO[2]. Vi mår allt sämre, oavsett ålder och sysselsättning.
Vi i Socialdemokratiska studentförbundet ställer oss frågan – var är kriskommissionen?
Det är oroande att se att så många instanser pekar på problemet, men söker man svar efter varför utvecklingen ser ut som den gör finns det lite att finna. Socialstyrelsen lyfter att situationen bland unga tros bero på deras livsvillkor.
Där brukar kopplingar generellt göras till vårt allt mer prestationsbaserade samhälle och sociala media, som bidrar till digital stress genom att ständigt vara uppkopplad.
De som i ung ålder drabbas av psykisk ohälsa får svårare att både börja och slutföra gymnasiet samt högre utbildning, vilket i sin tur leder till lägre inkomst och lägre pension.
SACO lyfter en liknande problematik, där digitaliseringen bidrar till en gränslöshet mellan arbete och fritid. Vad som dock är tydligt är att vi måste ha mer utförlig information om varför den psykiska ohälsan ökar, annars riskerar satsningar träffa fel och trenden blir svår att vända.
Ett av målen med den förda politiken måste vara att till varje pris ska försöka förhindra att barn och unga någon gång utvecklar psykisk ohälsa. Socialstyrelsen visar i sin rapport att de som drabbas av psykisk ohälsa i ung ålder får svårare att både börja och slutföra gymnasiet samt högre utbildning, vilket i sin tur leder till lägre inkomst och lägre pension.
Psykisk ohälsa riskerar att ge efterverkningar resten av livet – därför måste insatser riktas mot att förhindra och upptäcka symtomen tidigt.
Det krävs även insatser som riktar sig till personer i arbetslivet. Statistik från Försäkringskassan visar en ökning av psykisk ohälsa bland sysselsatta åren 2009-2013, oavsett kön och utbildningsbakgrund[3].
Den största ökningen har skett bland kvinnliga akademiker. Sverige har generellt legat i framkant vad gäller arbetsmiljö – men då är det den fysiska arbetsmiljön som stått i centrum. I syfte att stärka arbetet kom Arbetsmiljöverket med nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö i mars 2016[4].
För att skynda på implementeringen av föreskrifterna, och möjliggöra ytterligare insatser vid sidan om de kravställda, krävs det mer resurser. Arbetsmiljöverkets viktiga roll för att ta fram forskningsunderlag på området kan även stärkas.
En förutsättning för att de som drabbas av psykisk ohälsa ska få hjälp till bättre mående och i förlängningen återgång till studier eller arbete är tillgänglighet inom psykiatrin. Vi välkomnar därför regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) där 1 414 miljoner satsas på arbetet för psykisk hälsa, en ökning med 529 miljoner[5].
Dock kvarstår problemet att det i landet råder stor brist på psykologer.
Psykologprogrammet är ett program där det råder högt söktryck, och fler platser borde därför vara tämligen enkla att fylla. Insatser som syftar till att underlätta specialistutbildning för psykologer bör också undersökas. För närvarande bekostas utbildningen av den enskilde, sker vid sidan om ordinarie arbetstid samt inom ett område där psykologen redan är verksam.
För att vända den negativa utvecklingen inom psykisk ohälsa krävs insatser på alla nivåer. Vi väljer här att lyfta ett urval av det vi ser som prioriterade insatser:
- Utred varför psykisk ohälsa ökar
Utan en tydlig bild av vilka faktorer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan är det svårt att föreslå träffsäkra preventiva insatser. Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som syftar till att undersöka vad i personers allmänna livsvillkor och arbetsliv som föranleder utvecklingen. Utredningen bör ta hänsyn till ett antal bakgrundsfaktorer som kön, utbildningsnivå, sysselsättning och ålder.
- Inför årliga i hälsobesök i skolan
I dagsläget har alla elever rätt till fyra hälsobesök under sina år i grund- och gymnasieskolan. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska dessa fokusera både på elevens fysiska och psykiska hälsa. Mot bakgrund av den utveckling av psykisk ohälsa som vi kan se föreslår vi att antalet hälsobesök utökas i skollagen och infaller årligen, för att säkerställa att elever som mår dåligt fångas upp i tid.
- Satsa på den psykosociala arbetsmiljön
För att Arbetsmiljöverket ska ges rätt förutsättningar att stödja implementeringen av de förskrifter som gavs ut 2016 föreslår vi att myndigheten får ett ökat anslag. Anslaget ska även syfta till att fördjupa arbetsmiljöforskningen med koppling till området psykisk ohälsa.
Den psykiska ohälsan i samhällets alla delar måste tas på allvar. Om inte stora satsningar görs nu kommer vi få betala mångdubbelt för det i framtiden.
- Examinera fler psykologer och stärk deras kompetens
Den stora psykologbristen kan avhjälpas genom satsningar för att utöka antalet platser på universitetsutbildningarna. Det bör även tillsättas en utredning som undersöker om specialistutbildningen för psykologer kan ha en liknande struktur som den för läkare.
På så sätt kan de psykologer under utbildning utgöra en resurs inom det offentliga, undkomma dagens utbildningskostnader, samt få rätt förutsättningar för att fokusera på sin specialisttjänstgöring.
Den psykiska ohälsan i samhällets alla delar måste tas på allvar.
Om inte stora satsningar görs nu kommer vi få betala mångdubbelt för det i framtiden, både sett till den enskildes lidande och till samhällets förluster till följd av ökade sjukskrivningstal.
Vår förhoppning är att insatserna som föreslås kan vara ett steg i rätt riktning – för allas rätt till god psykisk hälsa genom hela livet.
Nasra Ali, är förbundsordförande, S-studenter
Frida Gunnarsson, är ansvarig för högre utbildning och psykisk ohälsa, S-studenter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
