Israel-Palestina Ministrarnas känslor inför övergreppen har ingen motsvarighet i Sveriges politiska agerande, skriver Johan Schaar.
Den totala omsvängningen i USA:s relation till Ukraina och Ryssland leder nu till en snabb omorientering av europeisk och svensk säkerhetspolitik. Det som sågs som relevant och rationellt för bara ett par månader sedan är nu överspelat.
Skiftet i Vita huset påverkar också konflikten mellan Israel och Palestina, där USA nu förhandlar direkt med Hamas. I ett groteskt utspel tänker sig president Trump skapa ett medelhavsparadis i Gaza genom att fördriva dess befolkning, en grov krigsförbrytelse.
Nu behöver Sverige och EU se över sin politik också i förhållande till den israelisk-palestinska krisen. Och det är bråttom – den palestinska civilbefolkningen är mer skyddslös än någonsin.
Upprätthålla folkrätten
Sedan Rysslands attack mot Ukraina för tre år sedan har FN:s säkerhetsråd paralyserats i sin fredsbevarande roll genom ryska veton, till vilka USA nu anslutit sig. Därför har EU:s samlade agerande med upprepade sanktionspaket haft en central roll i att upprätthålla folkrätten. Samma obstruerande roll har USA intagit vad gäller säkerhetsrådets förmåga att påverka den israelisk-palestinska krisen.
Där har dock EU inte alls spelat en motsvarande aktiv roll till folkrättens och den krigsdrabbade befolkningens försvar, varken före den 7 oktober 2023, eller efter Hamas brutala massaker på israeliska civila och Israels övervåld mot befolkningen i Gaza.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard och biståndsministern Benjamin Dousa har flera gånger uttryckt personlig upprördhet över de plågade barnen i Gaza och det statsunderstödda bosättarvåldet på Västbanken. Men ministrarnas känslor har ingen motsvarighet i Sveriges politiska agerande. Det uppseendeväckande avslutet av Sveriges mångåriga kärnstöd till FN:s organisation för palestinska flyktingar, Unrwa, har mött skarp internationell kritik. Men det välkomnas av den israeliska regeringen, som nöjd ser en EU-stat bidra till att krossa Unrwa och på så sätt få den palestinska flyktingfrågan ur världen.
Regeringen har också låtit stödet till det ekumeniska följeslagarprogrammet upphöra, det som skyddar palestinska civila, särskilt skolbarn, mot attacker från bosättare. Regeringen säger sig istället prioritera ekonomisk utveckling på Västbanken. Kritiker invänder att när Israel tvingat iväg palestinierna och tar allt fler steg mot en faktisk annektering av Västbanken blir den svenska strategin en ren fantasi. Sedan regeringen också låtit avsluta stödet till israeliska och palestinska människorättsorganisationer som rapporterar om övergrepp från båda sidor, har den istället dragit undan skyddet för den palestinska civilbefolkningen.
Israel trappat upp krisen
När oppositionen krävt att Sverige i EU ska driva att det för Israel förmånliga associationsavtalet ska frysas eller sägas upp, för att förmå Israel att leva upp till folkrättens krav, har regeringen hänvisat till dialogen med Israel inom ramen för associationsrådet som det bästa sättet att få till stånd en förändring.
Det senaste mötet mellan EU och Israel under associationsavtalet ägde rum den 24 februari. Inför mötet upprättade EU-kommissionen ett ståndpunktsdokument med benchmarks som Israel förväntas leva upp till.
Listan med benchmarks är lång, särskilt som den hänvisar till FN-domstolens utslag under 2024 om att ockupationen är olaglig och måste upphöra, och att Israel måste följa domstolens bindande åligganden för att förhindra folkmord i Gaza, bl.a. genom att låta humanitär hjälp nå civilbefolkningen utan några hinder.
Men istället för att möta EU:s riktvärden har Israel under de senaste veckorna trappat upp den humanitära krisen. På Västbanken har 40 000 palestinier genom militärt våld fördrivits från sina hem i två flyktingläger. Och en vecka efter associationsrådets möte i Bryssel, den 2 mars, blockerade Israel införseln av all humanitär hjälp till Gaza för att tvinga Hamas att gå med på president Trumps förslag om att upphäva det ingångna eldupphöravtalet, i direkt strid med vad FN-domstolen krävt av Israel för att förhindra folkmord i Gaza. Och den 18 mars bryter Israel eldupphöravtalet och återupptar massiva bombningar av Gaza som dödar över 400 palestinier.
Skyddet högsta prioritet
De internationella domstolarna ICJ och ICC har ingen makt att ge effekt åt sina utslag. Den internationella rättsordningen förutsätter istället att medlemsstaterna verkställer deras beslut, särskilt genom sanktioner, eller i ICC:s fall ser till att åtalade kan ställas inför rätta.
Genom sitt agerande har Israel visat att man inte har någon avsikt att låta EU:s associationsavtal påverka hur man agerar mot Palestina och palestinierna. Om EU, och Sverige, inte omgående svarar med konkreta åtgärder har associationsdialogen och den svenska regeringens linje förlorat all relevans och trovärdighet. Ett första steg vore att föreslå att associationsavtalet fryses med hänvisning till att Israel bryter mot dess artikel 2 om respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Ett sådant förslag kan läggas med enkel majoritet, i väntan på ett slutligt ställningstagande.
Situationen är akut. Nu måste Sverige ompröva politiken i förhållande till Israel och Palestina och verka för en mycket mer aktiv EU-roll. Respekten för folkrätten, utrikespolitiken och biståndet måste hänga ihop. Nu gäller det att ge skyddet för den palestinska civilbefolkningen högsta prioritet.
Johan Schaar, tjänstgjorde vid Svenska generalkonsulatet i Jerusalem 2013–17.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
