Désirée Pethrus, Kristdemokraterna

Det är oroande att se att en strid blossat upp på Karolinska sjukhuset, NKS, efter sjukhusledningens förslag att ersätta operationssjuksköterskor med operationstekniker i operationssalen.

Syftet med förslaget att ersätta operationssköterskor med operationstekniker är att snabbt tackla bristen på operationssjuksköterskor genom att snabbutbilda en ny yrkesgrupp. Med tanke på den höga graden av specialisering inom sjukvården idag är det dock rimligt att ifrågasätta om detta kommer att förbättra eller förvärra kompetensbristen inom vården. Kan ansvarigt personalregionråd Robert Johansson (S) garantera att patientsäkerheten inte kommer att äventyras? 

Operationssjuksköterskans roll är mångfacetterad och av avgörande betydelse för att säkerställa patientens välbefinnande under kirurgiska ingrepp. Operationssjuksköterskan är en oumbärlig medlem av operationslaget och arbetar nära kirurgen för att säkerställa att ingreppet utförs så säkert och effektivt som möjligt samtidigt som patientens säkerhet prioriteras. Att ersätta högutbildade operationssjuksköterskor med operationstekniker utan sjuksköterskekompetens kan öka risken för misstag och komplikationer under kirurgiska ingrepp. Förslaget kommer att påverka den högkvalitativa vård som patienter förväntar sig och har rätt till.

Det krävs en djupgående diskussion om långsiktiga och hållbara lösningar som kan säkerställa att vården förblir säker och av hög kvalitet

 

 Förslaget har mött kritik från flera håll, inklusive från Vårdförbundet och Riksföreningen för operationssjuksköterskor. Dessutom har ett betydande antal operationssjuksköterskor redan lämnat Karolinska i protest mot förslaget, och fler överväger att byta arbetsplats. Tidigare försök att snabbutbilda sjukvårdspersonal, som införandet av operationsassistenter på 1970-talet och snabbutbildning av undersköterskor på 1980-talet, misslyckades och krävde senare kompletterande utbildning för legitimation som sjuksköterska. Riksföreningen för operationssjukvård hävdar att sådana tidigare förslag har lett till en sänkning av kompetensnivån, vilket inte är förenligt med att upprätthålla patientsäkerheten.

Det är också viktigt att notera att operationssjuksköterskor har en grundutbildning som sjuksköterskor, vilket ger dem flexibilitet att utföra andra uppgifter vid behov. Att introducera en ny yrkesgrupp, som operationstekniker, kan komplicera möjligheten att omplacera personal till andra vårdområden om det krävs, som det gjordes under covid-19-pandemin.

Svensk sjukvård lider av kompetensbrist. Regionen har minskat användningen av inhyrd personal sedan mars 2023 och sparat in 160 miljoner kronor. Men istället har väntetiderna för operationer ökat med 2700 personer på fem stora sjukhus. Kristdemokraterna förespråkar också fasta anställningar istället för hyrpersonal, men för att lösa kompetensförsörjningen ifrågasätter vi dock användningen av operationstekniker som ersättning för operationssjuksköterskor. Vi tror att fler vårdplatser och lägre beläggning är avgörande för att attrahera vårdpersonal.

Under förra mandatperioden säkerställde Kristdemokraterna i Region Stockholm specialistutbildning för 400 sjuksköterskor per år på betald arbetstid, och nu har även regeringen föreslagit ett permanent tillskott på 21 miljoner kronor årligen till Sophiahemmet i budgeten för nästa år.

Pengarna beräknas motsvara cirka 150 fler utbildningsplatser per år för sjuksköterskor och barnmorskor. Så kan vi bättre lösa det stora behovet av sjuksköterskor inom Region Stockholm.

Det krävs en djupgående diskussion om långsiktiga och hållbara lösningar som kan säkerställa att vården förblir säker och av hög kvalitet. I denna kontext är det viktigt att analysera både de omedelbara konsekvenserna av sjukhusledningens förslag och dess potentiella långsiktiga påverkan på den svenska sjukvården som helhet. Vi uppmanar ansvarigt personalregionråd, Robert Johansson (S), att omedelbart ta tag i frågan.

Désirée Pethrus (KD), oppositionsregionråd, Region Stockholm