Barnkonventionen firar 25 år. Men svenska ungdomar mår allt sämre.
I dag fyller Barnkonventionen 25 år. Enligt dess principer ska barnets bästa alltid sättas främst. Det betyder att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Alla barn har lika värde och rättigheter, och inget barn får diskrimineras.
Under 1980-talet hade sju till åtta procent av de svenska ungdomarna mellan 16 och 24 år sömnproblem, oro eller ångest. Sedan dess har andelen gått upp till över 20 procent. I Barnombudsmannens rapport “Bryt tystnaden” från 2014 finns intervjusvar från 62 barn och unga i åldrarna 8–24 år. Syftet har varit att ta del av deras erfarenheter av den hjälp som finns när man är ung och mår psykiskt dåligt.
Rapporten visar att mer än vart tionde barn mellan 10 och 18 år har upplevt psykiska besvär. Nästan dubbelt så många har upplevt psykosomatiska besvär. Bland flickor i åldern 16–18 år uppgav var tredje sig ha psykosomatiska besvär.
Under 2012 vårdades drygt 40 000 barn och unga inom den öppna psykiatriska vården i Sverige. Över hälften av dem var 13 år eller äldre, och majoriteten pojkar. Men flera av de intervjuade har varit med om att bli nekade vård, att bli skickade mellan olika instanser och vårdinrättningar och att bli utskrivna innan de har fått adekvat hjälp.
DN har i veckan visat att flera landsting döljer vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Skälet är att kunna få en del av de 180 miljoner i bonuspengar som delas ut till verksamheter som klarar vårdgarantin. Cynismen är nästan ofattbar.
Vårdgarantin innebär att man ska få en första bedömning och att beslutade insatser ska påbörjas inom 30 dagar efter att vård sökts. Snabba lösningar ger snabba cash. Men det ger också en försämrad, penningkorrumperad, vårdkvalitet. Läkemedelsförskrivningarna längre ner i åldrarna ökar och tidskrävande behandling bli svårare att få eller dröjer allt för länge. Det är en skandal på många nivåer.
Skälen till psykisk ohälsa varierar. Men klarlagt är att dåliga skolresultat och låg utbildning leder till högre risk för ohälsa. Risken för självmord är fyra till sex gånger så hög bland de som lyckats dåligt i grundskolan än bland de som lyckats bra.
Vad gör vuxenvärlden för barnen?
Vi låter 12 700 unga gå ut skolan utan gymnasiebehörighet. Vi upprätthåller en segregation både i och utanför skolan, som hotar barnens lika värde och rättigheter. Och vi har en barn- och ungdomspsykiatri som låtsas ge vård inom 30 dagar, när det egentligen kan ta upp till ett år. Samhället sviker de barn som behöver hjälp mest, och sveket fortsätter i vuxen ålder.
Under nästa år väntas utgifterna för sjukskrivningar öka från 78 till 81 miljarder kronor. Största ökningen står sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. En osäker arbetsmarknad, bristande rehabilitering och dåliga arbetsmiljöer befäster ett sjukt samhälle.
Stefan Löfvens löfte i regeringsförklaringen att göra Barnkonventionen till lag är förhoppningsvis ett steg i att ta barnens och i förlängningen de vuxnas överlevnad och liv på allvar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
