Samhällets vedergällningar mot klimataktivister ökar

Debatt Lagar tolkas som de vill av poliser på gatan som utropar sabotage när det passar dem och domstolar tycks gå samma väg.

Nyligen misshandlade en anställd hos företaget Neova en klimataktivist från Återställ Våtmarker i Grimsås i samband med torvbrytning. Allt filmat och publicerat på sociala media. Aktivisten promenerade längs en väg i närheten av torvbrytningarna då en Neova-ägd bil bromsade in, en personal sprang ut och tog stryptag på aktivisten som mirakulöst lyckades filma scenen. Vid ett tidigare tillfälle filmade man också hur personalen kastade en aktivists mobil i vattnet.

Händelsen är en i raden av alltmer aggressivare attacker mot klimataktivister och kampen mot klimathotet.

Vedergällningarna från samhället har ökat drastiskt. I England blev klimataktivister nyligen dömda till fängelse, men inte för att ha varit ute på vägar, anläggningar eller publika event och agerat, nej för att de deltog i ett zoommöte och planerade en klimataktion.

I Sverige har rättssystemet höjt nivån av åtgärder när flera klimataktivister fällts för sabotage trots att inga sabotage utförts under fredliga demonstrationer. Lagar tolkas som de vill av poliser på gatan som utropar sabotage när det passar dem och domstolar tycks gå samma väg.

Advokaten Linus Gardell säger angående användandet av sabotagebestämmelserna: ”Det som vi sett som är nytt, det är att det finns demonstranter, människor som demonstrerar och som blir åtalade och meddömda för sabotage. Och den här bestämmelsen kom till under andra världskriget och den har hittills aldrig, aldrig använts mot demonstranter. Att använda sabotagebestämmelser mot demonstranter är också i strid med de mänskliga rättigheterna bland annat demonstrations- och yttrandefriheten.”

Att följa sabotagebestämmelserna menar Gardell: Innebär att: ”Alla demonstrationer befinner sig i farozonen för att kriminaliseras.”

Några aktivister har så här långt blivit friade på goda rättsliga grunder. Men hur länge vågar vi tro på att rättsordningen i samhället ska kunna stå emot aggressioner från politiker, dömande media, polis och nu senast företagsrepresentanter liksom många vanliga människor med endast hat i sinnet? Vår egen statsminister fnyser år aktivister och kallar dem odemokratiska när de försöker förhindra klimatkatastrofen som vår liberala demokrati fullständigt misslyckats med att försvara oss emot. Aktivister protesterade högljutt bland annat under en pressträff i Malmö. DN:s Erik Helmerson försvarar ”ordningen”: ”Men sådana löser man med politik och dialog, inte genom att bröla i Malmö. Få saker har jag så svårt för som skrikande människor i ett annars civiliserat sammanhang.”

Att vår politiska ordning och dialogerna med oroade medborgare fallit ihop i ett ociviliserat rökmoln vill man inte ta i.

I Sverige sparkades en fredlig demonstrant från Rebellmammorna från sitt jobb. I Tyskland normaliseras begreppet ”terroristiska metoder”.

Amnesty och FN kritiserar vad de beskriver som hårdare tag mot miljöaktivister i Europa. ”Det finns alarmerande bevis för kriminalisering, trakasserier, stigmatisering och negativ retorik mot miljöförsvarare”, säger Amnestys kampanjledare Catrinel Motoc till Tidningen Syre.

Idag pekar konsekvenserna av uppvärmningen på en temperaturökning som kommer att skapa klimatflyktingar, vattenbrist och ännu fler människor, tusentals, som dör av värmen. Samhället svarar med en normalisering av klimatkatastrofen där politiska debatter förs av tillväxttrogna i slips, kostym eller dräkter. Aktivister släpps inte in i tv-studior. Klimatfaktaprogram på SvT undviker det verkliga kristillståndet och nöjer sig med klimatfrågan som en ”viktig fråga”. Oroade medborgare ges inga som helst hopp eller förtroende för våra styrande, de får istället smärtstillande och lugnande omskrivningar.

Rätten till civil olydnad, en av de mest grundläggande demokratiska rättigheter vi har, riskerar att långsamt nötas ner tillsammans med nedtoningen av hotet vi alla ställs inför samtidigt som regeringen ökar på utsläppen.

Situationen är närmast klaustrofobisk där samhället på bred front istället attackerar  de enda få människor som har mod, patos och styrkan att vara de vuxna i rummet och ta ett mänskligt ansvar för oss alla och kommande generationer.

Mats Cederholm