I onsdags presenterades betänkandet ”Riktiga betyg är bättre än höga betyg” för regeringen, där utredaren kommit fram till att elever borde ges rätt att överklaga sina betyg. När Jan Björklund kommenterade förslaget hävdade han att ”nackdelarna överväger fördelarna” och lyfte fram fyra argument för sin ståndpunkt:
- Det kommer att medföra en kraftig byråkratisering av läraryrket.
- Det kan bli en fixering vid skriftliga prov.
- Det kostar för mycket pengar.
- Det sätts redan för höga betyg generellt.
Utöver dessa invändningar pekade Björklund på att regeringen redan har genomfört många åtgärder för att göra betygssättningen mer rättvis, till exempel att bara behöriga lärare ska få sätta betyg.
Tyvärr bygger utbildningsministerns kritik på felslut och missuppfattningar.
Det första argumentet, att det skulle leda till en kraftig byråkratisering av läraryrket, är inte helt sant. Lärare måste redan idag kunna motivera sin betygssättning och visa på vilka grunder ett betyg har satts. Det enda som vill till är att man tar fram rutiner och system för hur detta ska sparas. Dokumentation är inte bara en förutsättning för rättssäkerhet, utan också viktigt för att rektorer och huvudmän ska kunna utvärdera sin utbildningsverksamhet. Antagligen antecknas det för lite i skolan i dag, men det talar snarare för att det behövs fler lärare än att dokumentationen kan åsidosättas.
Det andra argumentet, att lärarna kan komma att fixera sig vid skriftliga prov, är antagligen Björklunds mest vettiga invändning. Mycket riktigt finns en sådan risk och alla borde vara överens om att det inte är en önskvärd utveckling. Men om man lyssnar till Björklunds tidigare retorik så verkar det inte som att för lite prov har varit det stora problemet i svensk skola. Det finns dock en rad andra möjligheter att dokumentera elevers kunskaper och färdigheter. I diskussionsövningar kan man använda sig av ljudupptagning, vid laborationsuppgifter kan man samla in labbrapporter och vid mer praktiska moment som träslöjd kan man spara själva produkten som skapats. Man ska också framhärda att prov inte nödvändigtvis är något dåligt i sig. Om proven får ökad betydelse skulle lärarna vara tvungna att skriva bättre prov som tydligare fångar upp elevernas färdigheter. Med vetskapen om att deras bedömning av provresultatet kan komma att granskas av någon annan kommer också en mer överlagd bedömning.
Till det tredje argumentet, att det kostar för mycket pengar. Det har sagts förut: rättssäkerhet kan aldrig vara en fråga om kostnad. Det är häpnadsväckande att Jan Björklund, som partiledare för det påstått liberala partiet, vänder eleverna ryggen i frågan om att de också ska kunna överklaga myndighetsbeslut – en princip som aldrig reduceras till en fråga om kronor och ören i någon annan del av samhället. Man kan inte heller blunda för att det på ett personligt plan kan vara förödande att inte komma in på den utbildning man egentligen borde vara behörig till. På så vis får den enskilda individen bära kostnaden för regeringens ovilja att finansiera rättssäkerhet.
Björklunds sista argument är särskilt förvånande. Att som liberal hävda att den enskilde individen inte ska ha rätt till upprättelse för ett felaktigt satt betyg bara för att majoriteten av de andra eleverna får för höga betyg går inte ihop. Utredningen heter passande nog ”Riktiga betyg är bättre än höga betyg”, och syftet med reformen är inte fler höga betyg utan fler korrekta betyg.
När det kommer till Björklunds övriga reformer på betygsområdet så är de både bra och nödvändiga för att vi ska få ett rättvist betygssystem. Ett betygssystem som gör att fler elever får korrekta betyg från början. Men det är svårt att bygga perfekta system. Hur många reformer man än genomför kommer det alltid finnas elever som får betyg som inte svarar mot deras faktiska kunskaper. Det är just därför möjligheten att överklaga sina betyg är så viktig. Betänkandet handlar inte om att göra utbildningssystemet perfekt från början, utan bör snarare ses som en ventil i de fall det inte fungerar.
Skolan kan inte vara en isolerad del av samhället. Samma spelregler och villkor måste gälla i skolan som i övriga samhället. Därför måste elever ges rätt att överklaga sina betyg.
Samir El-Sabini, ordförande för Sveriges Elevråds Centralorganisation.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
