Sänkt skatt på ISK har liten påverkan för småsparare

Debatt Genom att ta bort skatten på ISK-konton upp till 300 000 kronor, gör regeringen och SD de rika rikare samtidigt som effekten för småspararna är marginell. Det i ett ekonomiskt läge där allt fler kommer kämpa mot inflationen och lågkonjunkturen för att få ihop ekonomin. Det skriver Janine Alm Ericson, riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson för Miljöpartiet. 

Regeringen har nu börjat skedmata ut sina budgetsatsningar inför den stora presentationen den 8 november. Ett av förslagen från regeringen, som liberalernas Mats Persson, då ekonomiskpolitisk talesperson, haft som sitt främsta vallöfte är sänkt skatt på ISK-konton. “För den hårt arbetande medelklassen” som han brukade säga. Men vilka gynnar förslaget om sänkt skatt egentligen mest? En analys av förslaget regeringen nu presenterat, med avskaffad skatt på ISK-konton upp till 300 000 kronor ger inte samma bild som den regeringen velat ge sken av. 

En betydligt mer träffsäker politik, som utjämnade klyftor i stället för att fördjupa dem, vore att höja bidrag som vi vet går till dem med lägst inkomster, så att de också kan börja spara och få en buffert.

Detta har beskrivits som en reform som ska ge möjlighet till “fler att spara, se fram emot pensionen och ha lite marginal när det blir kärvt”. En ambition som i allt väsentligt är rimlig. När man skrapar lite på ytan inser man dock att de fina orden bara är en förljugen förevändning för att göra Sveriges rika ännu lite rikare.

Att ta bort skatten på ISK upp till 300 000 kommer göra väldigt lite för att få någon att spara mer. Den främsta anledningen är att människor med små marginaler inte ens sparar i ett ISK. Bara var tredje svensk har ens ett sådant konto. För det andra är det redan väldigt billigt att spara i ISK. En person som under 2022 har i genomsnitt 300 000 på sitt ISK kommer få skatta cirka 1130 kronor på sitt innehav. Det motsvarar 0,38 procent av innehavet. 

Majoriteten av de som har ett ISK-konto, 1,8 miljoner svenskar, har upp till 50 000 på sitt konto.  De har i genomsnitt tillgångar på 14 000 på sina konton. Med de summorna uppnår man för 2022 en skatt på 52 kronor och 50 öre. Det är svårt att föreställa sig att den summan eller några hundralappar till ska skapa rusning till fondsparandet.

Snarare än att få  folk att spara mer är det ett förslag som ger de rika mest och småspararna minst. Skattesänkningen kostar staten 3,7 miljarder. En fjärdedel av de pengarna kommer hamna i den allra rikaste tiondelen av befolkningen. Ungefär lika mycket, en dryg fjärdedel, tillfaller den nedre halvan av inkomstfördelningen. Så lite som fem procent av pengarna går till den fattigaste femtedelen av befolkningen.  

Anledningen till den skeva fördelningen av skattesänkningen – som Tidöpartierna såklart kände till på förhand – är att Sveriges rika i betydligt större utsträckning har ett ISK med minst 300 000 kronor på, och därför får ut den maximala skattesänkningen.  

Om regeringen menade allvar med att vilja hjälpa dem med lägre inkomster att spara finns det flera saker som hade fungerat betydligt bättre. Många människor kan inte spara för att de inte har råd. En betydligt mer träffsäker politik, som utjämnade klyftor i stället för att fördjupa dem, vore att höja bidrag som vi vet går till dem med lägst inkomster, så att de också kan börja spara och få en buffert. Nu väljer istället Tidöpartierna att rikta den större delen av skattesänkningen till människor som redan har hundratusentals kronor på sina ISK. 

Mot bättre vetande och under förevändning att värna småspararna gör regeringen och SD de rika rikare. Det i ett ekonomiskt läge där allt fler kommer kämpa mot inflationen och lågkonjunkturen för att få ihop ekonomin. Tack vare regeringens politik får de föra den kampen ensamma, eftersom en högerregering alltid kommer prioritera skattesänkningar för rika, framför alla människors möjlighet att leva ett bättre liv.

Janine Alm Ericson (MP), riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson