Det verkar som att Burmas medborgare valt regimförändring framför status quo, skriver Sarah Schulman, doktorand, Lunds universitet.
I skrivande stund florerar rykten i Rangoon att National League for Democracy (NLD) och dess ledare Aung San Suu Kyi har fått 82 procent av rösterna.
Den burmesiska valkommissionen har bara offentliggjort resultatet från några valkretsar ännu, själva rösträkningsprocessen går att följa live via den nationella tv-stationen Skynet, men det tycks som om NLD redan nu kan proklamera en storseger.
De internationella valobservatörer som tillåtits bevaka valet, amerikanska Carter Center samt EU, har sammanfattat valet som relativt fritt och rättvist, trots misstänkt valfusk gällande hanteringen av förhandsröster samt hinder att observera valstationer förlagda på militärförläggningar.
Över 10 000 valobservatörer, varav 9 400 burmeser, har observerat rösträkningen vid nästan var fjärde valstation runtom i landet.
Oegentligheter har dock förekommit på flera platser och särskilt i regionen kring Mandalay har det rapporterats från flera byar att röstlängder ändrats dagen innan valet och att därmed personer med röstkort och korrekta identitetshandlingar inte tillåtits rösta.
Problematiskt är också att få muslimer tycks ha vunnit sina valkretsar och att inga muslimer finns med varken på nuvarande regeringspartiet Union Solidarity and Development Party (USDP) eller oppositionspartiet NLD:s kandidatlistor.
Flera muslimska kandidater har utsatts för diskriminering av valkommissionen och fått sina kandidaturer ogiltigförklarade med motiveringen att deras föräldrar inte kunnat styrka burmesiskt medborgarskap.
Detta nya krav har hindrat en del redan sittande parlamentariker från att omväljas, däribland den oberoende parlamentarikern Shwe Maung som representerar den förtryckta muslimska minoritetsgruppen rohingya. Rohingyafolket är särskilt drabbat eftersom de fråntagits sin rösträtt och därmed inte kunnat kandidera i delstaten Rakhine.
Stridigheter har också fortsatt i ett flertal av Burmas delstater och regioner i sammandrabbningar mellan burmesisk militär, Tatmadaw, och etniska självständighetsarméer. Den vapenvila som slöts mellan den sittande regeringsmakten och åtta stridande grupper i oktober i år saknar konkreta vägkartor för att implementera en långsiktig och hållbar fredsprocess.
Dessutom valde sju grupper, däribland de största etniska arméerna United Wa State Army (UWSA) samt Kachin Independence Army (KIA) att lämna förhandlingsbordet.
Det oroliga säkerhetsläget fick valkommissionen att utesluta över 400 byar i Shan, Mon, Kachin och Karen delstaterna samt i Bago-regionen från att rösta. Hanteringen av dessa stridande parter och deras krav på självständighet kommer att förbli en viktig fråga för en nytillsatt regering.
Det kommer att ta veckor innan ett fullständigt valresultat offentliggörs. Därefter väntar förhandlingar i parlamentets under- och överhus samt på regional nivå innan en presidentkandidat kommer att nomineras i början av 2016.
Konstitutionen från 2008 förhindrar Aung San Suu Kyi från att bli president, men det spekuleras i att hon kan komma att utse USDP:s före detta partiledare Shwe Mann, som avsattes tidigare i höst på grund av just sitt nära samarbete med NLD.
Burma står inför stora utmaningar. Konstitutionen garanterar militären fortsatt inflytande i parlamentet med 25 procents tilldelning av mandaten, liksom kontroll av försvars-, inrikesministeriet samt ministeriet för gränsfrågor.
Detta till trots går det inte att ta miste på den uppsluppna stämning som i dagarna råder efter valet. I Rangoon visar folk stolt upp sina bläckfärgade fingrar som bevis på att de röstat och utanför NLD:s högkvarter fortsätter folkfesten fram till småtimmarna.
NLD:s valparoll var förändring, medan Thein Sein och USDP fasthöll att ”vi har förändrats”. Det tycks som om Burmas medborgare nu unisont valt regimförändring framför status quo.
Sarah Schulman, doktorerar på demokratiseringsprocesser i Burma vid den statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
