debatt Män drabbas hårdare av själva viruset i sig och dör i högre utsträckning än kvinnor – men socioekonomiska konsekvenser drabbar kvinnor hårdare, även efter en pandemi. Därför behöver vi ta den så kallade ”skugg-pandemin” på fullaste allvar, skriver Cassandra Solback.
FN har varnat för en så kallad ”skugg-pandemi” som är ett bakslag för kvinnor som drabbas hårdast av arbetslöshet, permitteringar, hemarbete och våld i nära relationer. Det här har drabbat kvinnor runtom i världen, vilket har bidragit till ekonomiska svårigheter och ett isolerat liv. Sverige är inget undantag.
Samtidigt som kvinnors ekonomi försämrats mer än männens så har hemarbetet ökat. Har du som kvinna möjlighet att jobba hemifrån under pandemin så fungerar bostaden både som hem och arbetsplats. De flesta städar inte på sin arbetsplats i vanliga fall och då kvinnor generellt tar mer ansvar för hemarbetet har arbetsbördan blivit dubbelt så stor.
Under pandemins första år gjordes ett upprop till Indiens premiärminister, med 70 000 underskrifter och en bild på en rå kyckling med orden ”Säg åt män att göra lika del av hemarbetet – i ditt nästa tal”. I vintras rapporterade SR att lockdown i olika delar av världen ökat mäns deltagande i hemarbetet. Samtidigt har våld i hemmet ökat under pandemin.
När småbarns näsor rinner är kvinnorna hemma och vabbar. Självklart skall både barn och vuxna stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, men inte bara kvinnor behöver ta ansvar under pandemin. Generellt sett vabbar kvinnor i större utsträckning än män och varför är det så? Jo, för att kvinnor generellt tjänar mindre än män. Då vabbandet ökat under pandemin innebär detta att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor också ökat, vilket även ökar skillnader i pensionen.
I Peking för 26 år sedan skrevs världens enda globala handlingsplan för jämställdhet på – med syfte att flytta makt från män till kvinnor för ökad jämställdhet. Kvinnor, runtom i världen, som kämpat för självständighet befinner sig nu i ett utsatt ekonomiskt läge och har svårt att betala hyra och barnens skolgång. Kvinnor runt om i världen försvinner nu alltmer från arbetsmarknaden.
För jämställdhetsutvecklingen är det av stor vikt att kvinnor kommer tillbaka till arbetslivet efter pandemin.
Världen har inte levt upp till handlingsplanen. Det planerade maktskiftet mellan män och kvinnor har inte skett.
Enligt FN har våld mot kvinnor internationellt ökat med 20–30 procent. I Sverige konstaterar flera kvinnojourer att färre kvinnor än vanligt tagit kontakt med dem under de hårdare restriktionsperioderna, men kontakterna har sedan ökat när restriktionerna lättat. Utan lämning och hämtning på förskola och lunchrast på en arbetsplats utanför hemmet, minskar möjligheten till att ta kontakt.
Sveriges sex jämställdhetspolitiska mål berör områden med fokus på jämställdhet inom makt och inflytande, ekonomi, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete, hälsa och att mäns våld mot kvinnor skall upphöra.
För jämställdhetsutvecklingen är det av stor vikt att kvinnor kommer tillbaka till arbetslivet efter pandemin. Att göra heltid till en norm och deltid till en möjlighet på svensk arbetsmarknad skulle vara ett betydande steg i denna utveckling, som skulle innebära en viss minskning av inkomstskillnaden mellan män och kvinnor. Men framförallt skulle utgångspunkten bli mer jämlik och fördelningen av hemarbetet kunna ifrågasättas betydligt mer.
När det gäller våld mot kvinnor så är möjlighet till skydd och att kunna ta kontakt avgörande för att kunna få ett värdigt liv. Mer pengar och resurser behöver därför tillskjutas till kvinnojourer och skyddat boende. Men framför allt behöver det svenska rättssamhället vara en instans med en human syn på kvinnor och våldsutsatta individer. Här behövs både förnyelse och lagändringar.
Cassandra Solback, opinionsjournalist och författare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
